Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ?Moderna livsstilen? avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns språkutveckling 0-6 år, språklig medvetenhet, kommande läs- och skrivutveckling, språkbefrämjande metoder samt synen på specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleålder. Då barns språkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstämmighet mellan tidigare forskning och våra resultat vad det gäller den språkliga medvetenhetens betydelse för en god läs- och skrivutveckling. Dock råder oenighet om vad språklig medvetenhet är.

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjälp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete låta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina känslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tänker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, såsom målningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i åldern 4-5 år. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

Detta är en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lärande. Barnen som är med i undersökningen är mellan 3-5 år. Barnen fick frågor som, Vad lär du dig i leken? Vem lär dig? När lär du dig? Syftet är att få barnens syn på deras lek och lärande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gång och enskilda intervjuer.

I vår undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med barn och pedagoger från två förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna är att undersöka hur barn och pedagoger tänker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i våra intervjuer lyfter fram att det är i deras lek som de upplever sig själva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen såg på den övriga verksamheten beroende på vad pedagogerna hade för förhållningssätt när det gällde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fånga upp barnens idéer och tankar krävs att man är lyhörd som pedagog och ser på samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna själva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, måltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..

Bakgrund:Små barn spenderar mycket tid i förskolan därav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de små barnens behov och intresse. Små barn upptäcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar på att små barn lär sig på annat sätt än vad barn över tre år gör.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig kring lärandemiljö för små barn (0-3 år) i förskolan. På vilket sätt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för små barns lärande?Metod:För att ta reda på hur pedagogers tankegångar ter sig har vi använt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus.

Vårt syfte med detta arbete är att belysa pedagogers och barns tankar om den dagliga samlingen i förskolan. Anser pedagogerna att samlingen kan ha betydelse för barns sociala samspel och interaktion med andra människor? Vi hoppas även att vårt arbete kan väcka tankar om samlingsstunden och vad den kan betyda för förskolans barn och personal. I arbetet beskriver vi vad en samling är, vilket syfte pedagogerna har med dessa samt vad barnen tänker om samlingar. För att förstå varför dagens förskolor har samlingar så anser vi att man behöver känna till historiken om dess uppkomst och har därför även skrivit kort om detta.

BAKGRUND: Den tidigare forskningen visar att pojkar och flickor i mycket storutsträckning väljer leksaker utifrån typiska könsmönster, vilketbetyder att leksaker är med och påverkar barns tankar om könsroller.Orsaken till hur barn väljer leksaker utgörs av två huvudinriktningar,dels de biologiska förutsättningarna och dels socialisationenspåverkan. Vi har även beskrivit hur forskningen delar upp leksaker ikategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur barn tänker ochresonerar kring leksaker utifrån ett genusperspektivMETOD: Undersökningen genomfördes genom att intervjua 26 stycken barn påtvå olika förskolor. Till vår hjälp hade vi bilder på leksaker, somskulle utgöra ett diskussionsunderlag. Det var 18 bilder jämntfördelade mellan kategorierna flick, - pojk, - och neutrala leksaker. Vihar i den här studien utgått ifrån en kvalitativ undersökning.RESULTAT: Resultatet visar att merparten av barnen associerar leksaker till kön.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger från en förskola förhåller sig till barns eventuella intresse att ta med sig leksaker hemifrån, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhållningssätt i ämnet. Intentionerna har även varit att ta del av barnens tankar; Är de intresserade av att ta med sig leksaker hemifrån till förskolan och tillåts de i sådana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strävat efter att uppfylla syfte och frågeställningar. Resultatet utifrån intervjuerna visar att barnen har ett intresse av att ta med sig lekföremål hemifrån till förskolan. Sex av åtta barn uttrycker att de får ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar även att de får ta med sig vissa andra leksaker.

Idag väljer nästintill alla pappor att närvara vid sitt barns födsel. Vid förlossningen erbjuds han att klippa navelsträngen. Detta klippande är en symbolisk handling som har kommit att bli en ritual. Syftet med denna studie var att undersöka hur förstagångspappor ställer sig till att klippa sitt barns navelsträng vid födseln, samt dess tankar och upplevelser kring handlingen. En enkät med slutna och öppna frågor delades ut vid tre BB-avdelningar vid olika sjukhus i Västsverige.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Syftet med studien var att belysa hur några förskollärare ser på och förhåller sig till begreppet utomhuspedagogik och hur dessa tankar tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. En fenomenografisk forskningsansats låg till grund för studien och med hjälp av kvalitativa intervjuer har empirin samlats in. Sammanlagt har åtta förskollärare intervjuats på olika förskolor. I bakgrunden tas olika definitioner av begreppet utomhuspedagogik upp och det redogörs för olika tvärvetenskapliga perspektiv på utomhuspedagogik. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattning om utomhuspedagogik där platsen för lärandet framhålls - lärande utomhus var utomhuspedagogik. Resultatet visade att förskollärarna ser främst till var lärandet sker och inte till hur, när och varför lärande sker utomhus i deras syn på begreppet.