Detta examensarbete handlar om hur fo?rskolebarn anva?nder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att underso?ka om och hur barn anva?nder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi sta?llde oss fra?gorna: Pa? vilket sa?tt kan vi se att barn anva?nder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns anva?ndande av LEGO i olika situationer? Va?r metod fo?r att underso?ka detta var videoobservationer pa? en fo?rskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem a?r gamla och sex stycken till antalet.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus på lekhall och hemvrå i två förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av två olika teoretiska utgångspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrån fyra frågeställningar där samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns påverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie använde vi oss av observation med videostöd som metod där vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen..

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas. .

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för Barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka förskolepedagogers tankar om och erfarenheter av barn som leker ensamma i barngruppen, vilka orsaker de anser ligga bakom barns ensamlek samt vilka metoder förskolepedagogerna beskriver att de använder för att få in ensamlekande barn i det sociala samspelet i barngruppen. Studiens problemställning innefattar hur man som förskolepedagog kan tänka när det kommer till barn som leker ensamma då samspelets betydelse för barns sociala utveckling ofta ses som mycket viktigt. Teoretisk utgångspunkt är den sociokulturella teorin som belyser både samspelets och ensamtidens betydelse för social utveckling och lärande. I studien har åtta förskolepedagoger intervjuats och studiens resultat visar att förskolepedagogerna resonerar på ett liknande sätt kring barns ensamlek, varför barn leker ensamma samt vilka metoder de använder för att stödja ensamlekande barn. En viktig slutsats är att förskolepedagogerna menar att ensamleken inte bör pågå under en längre tid eftersom de anser att detta inte är bra för barns sociala utveckling och lärande.

Detta examensarbete handlar om hur berättandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lärande kan uppstår under dessa omständigheter. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lärande som socialt och kontextuellt betingat. Av särskilt intresse är hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berättandedramats tre områden: berättande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfällen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder fyra utmärkande drag som de som i huvudsak kännetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berättandedrama, nämligen barnens tendens att: använda konkreta föremål och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekräftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget präglas barns samspel och kommunikation under berättandedrama av konkretisering, bekräftelsebehov, stöttning och förhandling.

Vårt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lärande och lärarens uppdrag. Vi vill ge en förståelse om vilka förmågor som lärarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkäter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i årskurs 1 för att få en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska känna sig trygga med de äldre eleverna. Utifrån elevintervjun visade det sig också att eleverna i förskoleklass tycker att det är roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjälper dem.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.