BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till.

Malmkvist, C & Wiklund, N (2011). Ett barns liv och leverne i ett kuddrum. Lek och kulturskapande i ett kuddrum, utifrån barns kompetenser sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Malmö: Lärande och samhälle: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om lek och kulturskapande utifrån barns kompetenser, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin blev insamlad på en föräldrakooperativ förskola i Malmö kommun. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förstå vad och hur barn, 4-5 år, lekte i en begränsad förskolemiljö. För att uppnå studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad och hur leker barnen i kuddrummet? Vilka kompetenser visar barnen i samspel med varandra? Vad har barnen för uppfattning om kuddrummet och dess miljö? De metoder som använts för att få fram resultatet har varit gruppintervjuer, enskilda intervjuer med teckning som underlag, samt deltagande observationer.

Bakgrund:Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie.Syfte:Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Syftet med studien har varit att se hur små barn samspelar då de saknar ett verbalt språk. Undersökningen gick ut på att studera barns samspel samt att hitta faktorer som påverkar vid interaktion. Med faktorer menar jag saker, personer och händelser. Detta för att sedan kunna hitta sätt som stödjer barnens samspel med varandra.Forskare och författare lägger mer eller mindre vikt vid samspel som en förutsättning för social utveckling. Även förskolans läroplan trycker på vikten av att barn får samspela och utvecklas socialt.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ?på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre?. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers syn på samspel i förskolan, samt vilka arbetssätt pedagoger tillämpar för att främja samspel för barn som är utanför. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare samt en specialpedagog, alla med lång erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. Studien visar att alla de intervjuade pedagogerna ser samspelet som mest grundläggande för barns lärande och utveckling. Samtliga intervjuade pedagoger har erfarenheter av arbetssätt för att främja samspel för barn som är utanför, och de arbetssätt som pedagogerna förespråkar är tydligt färgat av tidigare positiva erfarenheter av dessa arbetssätt. Alla intervjuade pedagoger besitter en samsyn i vilka arbetssätt som främjar samspel för barn som är utanför, där pedagogerna i kombination med en miljö anpassad efter barnens behov och intressen ses som högst betydelsefullt för att gynna samspel i barngrupperna.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.