I föreliggande rapport studeras de förÀndringar som vÄrt framtida boende i kunskapssamhÀllet kan komma att genomgÄ. Studien Àr inriktad pÄ vilka förÀndringar som följer i spÄren av utvecklingen inom omrÄdet informationsteknologi.De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har betrÀffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jÀmförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker Àven om det finns en beredskap avseende de krav pÄ bostaden som förvÀrvsarbetare i kunskapssamhÀllet lÀr stÀlla pÄ bostaden i framtiden.Resultatet visar att vÄra bostÀder kan komma att vara föremÄl för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar Àven att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstÀmmelse med bostadsbolagens planer.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Som blivande pedagoger inom förskolan fanns ett stort intresse att undersöka om portfolio bidrar till barns förstÄelse för sitt eget lÀrande. Vi har samlat information frÄn olika kÀllor men Àven anvÀnt den kvalitativa metoden intervjuer dÀr barn i femÄrsÄldern har deltagit. VÄr slutsats efter denna studie Àr att barnen till viss del förstÄr och ser sitt eget lÀrande med hjÀlp av portfolio som verktyg. Barnen tycker att det Àr roligt att spara teckningar och foton för att kunna se tillbaka. UtifrÄn litteraturen vi studerat och de resultat vi fÄtt anser vi att arbetet med portfolio Àr nÄgot som har stor potential att synliggöra barns lÀrande och dÀrigenom skapa en förstÄelse för detta.

Sammanfattning Titel: ?LĂ„t det rĂ€tta komma in? ? en diskursanalys av tre planeringsmöten i förskolan. ?To Let the Right Things In? ? a Discourse Analysis of Planning Meetings in Three Swedish Preschools. Författare: Linda Henryson, Sarah Sandin Examensarbete: Specialpedagogprogrammet 90 hp, LĂ€rande och samhĂ€lle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Handledare: Kristian Lutz Examinator: Lotta Anderson Datum: 2014-01-16 I föreliggande examensarbete studeras tre planeringsmöten pĂ„ tre olika förskolor i SkĂ„ne. Bakgrund Med hjĂ€lp av diskursanalytiska begrepp och socialkonstruktionistisk hĂ„llning analyseras ljudupptagningar frĂ„n lĂ€rarnas planeringsmöten. Burr (1995) framhĂ„ller fyra grundpelare inom socialkonstruktionismen: ? Kritisk hĂ„llning till kunskap som tas för given. ? Historisk och kulturell bundenhet. ? Kunskap konstrueras genom sociala processer. ? Kunskap och sociala handlingar gĂ„r hand i hand. Syfte Följande frĂ„gestĂ€llningar behandlas: ? Hur konstrueras barns lĂ€rande i lĂ€rarnas planeringsmöten i förskolan? ? PĂ„ vilka sĂ€tt beskrivs barngruppen respektive enskilda barn? ? Är specialpedagogens roll synlig i planeringsmötena, och i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt? 4 Metod DĂ„ förskolan Ă€r en vĂ€lkĂ€nd kontext för oss bĂ„da ansĂ„g vi att diskursanalys skulle vara en bra metod för att fĂ„ grepp om det vardagliga. Ljudupptagning av lĂ€rarnas diskussioner valdes, dĂ„ detta ansĂ„gs pĂ„verka lĂ€rarna i mindre utstrĂ€ckning Ă€n videoupptagning eller om vi skulle befinna oss i rummet. Analys I analysen speglas det empiriska materialet mot Burrs (1995) fyra grundpelare samt tidigare forskning.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter Àr en del av vardagen i förskolan. VÄrt syfte med denna rapport Àr att fÄ en insikt i fyra-femÄriga barns tankar och kÀnslor kring eventuella konflikter pÄ förskolan samt deras hantering av dessa. I vÄrt intresse finns Àven ett visst genusperspektiv; som hÀr innefattas av att eventuellt upptÀcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten bestÄr av en forskningsbakgrund dÀr författare och forskare, specialiserade inom omrÄdet, ger sin uppfattning kring Àmnet. Med tanke pÄ betydelsen av sampel mellan barn och fokus pÄ barns kÀnslor och tankar i denna rapport, Àr det sociokulturella perspektivet lÀmpligt som utgÄngspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmÄgan, förmÄga till samspel samt konflikter och utanförskap.

The aim of the current study was to examine the radical right-wing sympathizers in Sweden. To fulfill this aim, a quantitative case study on Sweden Democrats sympathizers was conducted. More specifically, this study has examined socio-economic backgrounds and political attitudes of the Sweden Democrat sympathizers. The results show that sympathizers of Sweden Democrats are higher among younger people and men. The results also show a higher support for Sweden Democrats among people with lower education and low income that also live in small towns and in the countryside.

Empati Àr en medfödd förmÄga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmÄgan att sÀtta sig in i en annan mÀnniskas situation, genom att kÀnna igen kÀnslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmÄga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling Àr det viktigt att personalen ger stöd i de kÀnslomÀssiga situationer som sker pÄ förskolan. Det Àr ocksÄ viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra mÀnniskor.

Uppsatsens mÄl Àr att beskriva planeringsmetoder och arbetssÀtt för att planera för barn i Sverige idag. Planering för barn kan ha mÄnga olika betydelser. Historiskt sett har planering för barn inneburit att vuxna planerat efter vad de upplevt vara barns behov. Idag har fokus flyttat till barns rÀtt att uttrycka sina Äsikter och delta i planeringsprocessen. Med det synsÀttet kan planering för barn bÄde innebÀra metoder för hur barn kan delta i planeringsprocessen, men ocksÄ metoder att kontrollera att barnperspektivet och barns perspektiv tagit hÀnsyn till. Planering för barn skapas pÄ olika nivÄer i samhÀllet.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

BVC-sjuksköterskor i Sverige trĂ€ffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsĂ„r, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att frĂ€mja hĂ€lsa och förebygga ohĂ€lsa. Arbetet med att frĂ€mja hĂ€lsa kan pĂ„börjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Bristande samspel mellan förĂ€ldrar och barn under spĂ€dbarnstiden kan leda till bestĂ„ende negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete för att underlĂ€tta trygg anknytning och gott samspel mellan spĂ€dbarn och förĂ€ldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.

Demokrati Àr nÄgot som genomsyrar lÀroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande Àr en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar pÄ ett tydligt demokratiskt förhÄllningssÀtt dÀr barns inflytande Àr en vÀsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans lÀroplan (Lpfö 98) som Àr aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda Är 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. UtifrÄn syftet har dessa frÄgor stÀllts: Vilken innebörd har begreppet ?barns inflytande? för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen pÄ pedagogernas sÀtt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsÀtter pedagogerna begreppet ?inflytande? praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger pÄ tvÄ förskoleavdelningar studerats.

Mer Àn hÀlften av alla barn som ska opereras upplever oro och Ängest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvÄras och Àven orsaka postoperativa besvÀr som till exempel ökad smÀrta, apati, Àtstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvÄrdnaden föresprÄkar att förÀldrar bör ges möjlighet att nÀrvara med sitt barn under perioperativa perioden, sÄ lÄng det Àr möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt Àr att utifrÄn dialogen med barnet och förÀldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att kÀnna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva förÀldranÀrvarons effekt pÄ barns oro i samband med operation.