Syftet med undersökningen Àr att belysa hur tecken som stöd (TSS) anvÀnds i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gÀllande barns sprÄkutveckling och kommunikation vid anvÀndandet av TSS? Följande frÄgestÀllning har formulerats utifrÄn syftet: Hur/nÀr anvÀnder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i anvÀndandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att anvÀnda TSS? Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med hjÀlp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en Àr specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna Àr positiva till anvÀndningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika anvÀndningsomrÄden nÀr det gÀller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flersprÄkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det frÀmjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Denna studie behandlar Àmnet familjerÀttssekreterares syn pÄ barns delaktighet i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerÀttssekreterare inom Stockholms stad. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet lyder: Om och pÄ vilket sÀtt bereder familjerÀttssekreterarna barn i Äldern sju till elva Är möjlighet att delta i vÄrdnad, boende och umgÀngesutredningar? Vilken av de tvÄ konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framtrÀder i familjerÀttssekreterarnas tal om barn i Äldern sju till elva Är? Vilken betydelse fÄr familjerÀttssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frÄgor? GÀllande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssÀtt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förstÄelseram för familjerÀttssekreterarnas syn pÄ barn och barns delaktighet har vi anvÀnt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Sammanfattning Vi har haft ett stort intresse av att undersöka hur sprÄkutveckling sker hos tvÄsprÄkiga barn med fokus pÄ arabisktalande barn. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn. Fokus Àr Àven pÄ pedagogernas syn pÄ modersmÄl samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet. Litteraturen som vi har lÀst och anvÀnt i vÄr studie innehÄller mÄnga forskningsresultat och teorier angÄende tvÄsprÄkighet, sprÄkutveckling hos sprÄkiga barn och inlÀrningsmetoder som stimulerar barns sprÄkinlÀrning. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor i ett mÄngkulturellt omrÄde, dÀr vi bÄda hade vÄr verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre frÄn varje förskola och observerade barnens sprÄkinlÀrning samt pedagogernas arbetssÀtt. Med hjÀlp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma Ät informanternas svar och vi antecknade Àven ner svaren. Resultatet vi kommit fram till Àr att tvÄsprÄkiga barn med fokus pÄ arabiskatalande barn har olika sprÄkliga svÄrigheter i det svenska sprÄket.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

Syftet med den hÀr studien var att belysa förutsÀttningarna för kvinnor respektive mÀn att komma tillbaka till arbetslivet efter lÄngtidssjukskrivning samt att utskilja likheter och skillnader mellan de som har kommit ut i arbetslivet igen och de som inte har gjort det. För att fÄ svar pÄ detta har 6 lÄngtidssjukskrivna personer som bor i Norrbotten intervjuats under vÄren och sommaren 2006. Detta Àr en kvalitativ studie och slutsatserna av studien bygger pÄ analysen av intervjuerna, sociologiska teorier och pÄ tidigare forskning i Àmnen som anknyter till studien. Resultatet visar pÄ att rehabiliteringsutredningen och de ÄtgÀrder som följer pÄ den har stor betydelse för att personer som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma ut i arbetslivet igen. Den andra slutsatsen av studien Àr att individens egen livssituation, personlighet och drivkraft har stor betydelse för att de som Àr lÄngtidssjukskrivna ska komma tillbaka till arbetslivet.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syftet med uppsatsen var att förklara betydelsen av ?barnets bÀsta? i vÄrdnadstvister och LVU, allt enligt svensk lag och FN:s barnkonvention. Syftet var Àven se till hur barns talerÀtt ser ut i de olika situationerna och vilken part barnen spelar in i tvister som involverar dem. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn den traditionella juridiska metoden. Barnets bÀsta har med Ären blivit en viktig faktor i svensk lagstiftning, och i tvister som involverar barn ska det ses till vilken slutsats som Àr bÀst för dem.

I denna studie har vi med hjÀlp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter pÄverkar pÄ barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus pÄ barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jÀmförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det bÄde finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.