MÄnga av de leksaker förskolebarn leker med pÄ sin fritid Àr kopplade till populÀrkulturen. Samtidigt ser man inte populÀrkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns populÀrkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populÀrkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vÄrt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa och analysera hur barn reagerar pÄ sexuella övergrepp med fördjupning i om det förekommer könsspecifika reaktioner. Fokus ligger pÄ barns reaktioner under barndomen utan nÄgon redogörelse för lÄngtidseffekter i vuxen Älder. Barns reaktioner förklaras utifrÄn psykodynamisk teori, objektrelationsteori, anknytningsteori samt könsrollsutvecklingen hos pojkar och flickor. FrÄgestÀllningarna var: Vilka symtom och beteendestörningar uppvisar sexuellt utsatta barn? Förekommer könsspecifika skillnader? En slutsats som kan dras Àr att det inte finns nÄgra karakteristiska symtom eller beteendestörningar som Àr specifika vid den sexuella övergreppsproblematiken.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillÀgnar sig de demokratiska principer som vÄrt samhÀlle vilar pÄ.

Syftet med vÄr undersökning Àr att beskriva de erfarenheter och berÀttelser om frukost som en sÀrskild grupp elever bÀr med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berÀttelser frÄn elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma Ät elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berÀttelser visar pÄ att de har en förstÄelse för den viktiga frukosten betydelse.

Sammanfattning Studiens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. VÄr problemstÀllning Àr hur pedagoger anvÀnder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara pÄ barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lÀrande. Utomhuspedagogik Àr ett viktigt komplement till barns lÀrande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptÀckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lÀrande. John Dewey och Jean Piaget ansÄg att barnen framförallt utvecklas och lÀr genom att göra.

Syftet för vÄr studie var att förstÄ barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att fÄ tillgÄng till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och kÀnslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade dÄ de skapade, byggde eller konstruerade nÄgot, men ocksÄ dÄ de klÀdde ut sig, dansade eller nÀr det kom gÀster.

Uppsatsen behandlar husen i smĂ„stugeomrĂ„det Norra Ängby i Bromma, som Ă€r ett resultat av den bostadspolitik som bedrevs i Stockholm under 1900-talets första decennier. OmrĂ„det Norra Ängby byggdes ut mellan 1930 och 1938 och Ă€r Stockholms största sammanhĂ€ngande smĂ„stugeomrĂ„de.Uppsatsen diskuterar begreppen egnahem, smĂ„stugor och trĂ€dgĂ„rdsstad. Uppsatsen tar Ă€ven upp en historik om trĂ„ngboddheten i staden efter industrialismens framfart och de bostadspolitiska Ă„tgĂ€rder som gjordes för att fĂ„ bukt med bostadsbristen.OmrĂ„det Norra Ängby och dess arkitektur undersöks i fem avslutande fĂ€ltstudier, med fokus pĂ„ byggnadernas arkitektur vad avser rumsfördelning och exteriör, med utgĂ„ngspunkt i rĂ„dande byggstilar som nationalromantik, 20-tals klassicism och funktionalism..

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns sjÀlvkÀnsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vÄrterminen 2003 i LuleÄ och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 Är gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien anvÀndes enkÀt och gruppintervju.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det har nÄgon betydelse för barns sprÄkutveckling att lÀsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick pÄ barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs sprÄkutvecklingen hos barn med hjÀlp av olika teorier. HÀr beskrivs hur man genom att lÀsa högt kan utveckla sprÄket, skapa inspiration till att lÀra sig lÀsa och skriva och skapa sprÄklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hÀnsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för sprÄkets utveckling.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det Àr jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte Àr sÄ kÀnd. DÄ jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper Àr jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnÄ med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag anvÀnt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stÀmde med min erfarenhet. Den upplevda oförmÄgan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjÀlp av Aristoteles begreppsvÀrld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.

VĂ„rt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stĂ€rkande av sjĂ€lvuppfattning hos barn i förskoleĂ„ldern. I förskolans uppdrag lĂ€ggs stor vikt vid arbetet med att stĂ€rka barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Vi valde dĂ€rför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frĂ„gestĂ€llningar vi valde att undersöka var följande:? Hur arbetar förskollĂ€rare respektive danslĂ€rare med dans och rörelse med fokus pĂ„ att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning?? Är dans och rörelse en metod för att stĂ€rka barns sjĂ€lvuppfattning? PĂ„ vilket sĂ€tt?För insamling av data anvĂ€nde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollĂ€rare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger pÄ förskolan har om modersmÄlets betydelse och dess konsekvenser för flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr förskolpedagogernas tankar om anvÀndning av modersmÄlet? Vad tÀnker förskolpedagogerna om flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet? PÄ vilka sÀtt anser sig pedagogerna stödja modersmÄlet?.

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.