Syftet med studien var att undersöka hur familjerättsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vårdnads-, boende- och umgängesärenden. Frågeställningarna var; Hur definierar familjerättssekreterarna sitt uppdrag vid vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Vilka instrument/verktyg använder familjerättssekreterarna för att ta reda på barns situation i samband med vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Hur upplever familjerättssekreterarna att barns fysiska och psykiska hälsa samt relation till föräldrarna påverkas i samband med föräldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där undersökningen innefattade åtta semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare. I vår studie har vi utgått från systemteorin och gräsrotsbyråkratin. Detta för att familjerättssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsärenden tittar på hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

Syftet med vårt arbete var att se hur barnens förståelse ökar genom ett temaarbete. Vårt temaarbete handlade om äggets innehåll, kon och mejeriprodukterna. Vår undersökning genomfördes under våren 2003 på en förskola i Boden och en i Falkenberg.I undersökningen var 17 barn i åldrarna 4-5 år med. mätmetoderna som vi använde oss av var barnintervjuer, enkäter och barnens teckningar. I vår undersökning fann vi att barnen lärde sig mest då de själva fick undersöka, det vill säga då de använde sig av sin färdighet..

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.

Bakgrundochproblem:Spridningenavmanagementinnovationerharstuderatsflitigtbådefrånettutbuds-­?ochefterfrågeperspektiv.Undersökningarharvisatattdessainnovationerärmodesubjektochharenklockformadlivscykel.Enanledningtillattföretagadopterarpopulärainnovationerärviljanattframståsomlegitimaförsinaintressenter.Studienshypotesärattkommunikationenavmanagementkonceptfrånföretagenssidadåbordeuppvisaettliknandemodemönster.Undersökningfokuserarpåkommunikationgenomkanalenårsredovisningar.Deinnovationer/konceptsombehandlasistudienär:?Lean?,?BalancedScorecard?,?Processtyrning?och?IntellektuelltKapital?Syfte:Syftetäratttaredapåhuruvidateorierommanagementinnovationersommodenkanförklaravariationikommunikationeniårsredovisningar.Metod:Studienundersökerkommunikationavfyravälkändamanagementkonceptiårsredovisningarfrån20svenskabörsbolagunderenperiodpå15år(1997-­?2011).Dettagörsgenominnehållsanalysmedettantaldefinieradeetikett-­?ochsökord.Resultatochslutsatser:Resultatetvisarattsamtligakonceptkommuniceradesunderdenstuderadeperioden.Dettatyderpåattårsredovisningarivissutsträckninganvändsförattkommuniceraanvändandetavmanagementkoncept.GenomdeundersöktaårsredovisningarnavisardenkoncentrationavförekomstenavLeanochIntellektuelltKapitalpåenmöjligmodekomponentikommunikationen.Förslagtillvidareforskning:Undersökakommunikationenavmanagementkoncepthoskändaadoptörerförattfåredapåhuradoptionochkommunikationsammanfaller..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Abstract Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden..

Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.