Informationsspridning och kommunikation på andra sätt än fysiska besök på sjukhus eller vårdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utsträckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor använder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.Forskningsfrågorna som denna studie utgick från var vilka hinder som finns för en framgångsrik kommunikation och vilka positiva effekter användandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjälpmedel och videokonferenser.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion på en fusion mellan tjänsteföretag.Fusioner är ett vanligt förekommande bland dagens företag, så även för tjänsteföretag. Frontpersonal anses vara särskilt viktig i tjänsteföretag då de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion är det därför viktigt att skapa förutsättningar för att två mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sådana förutsättningar är kommunikation.Formell kommunikation kan användas till att skapa acceptans för en fusion och införa förändringar vid denna. En förutsättning för att frontpersonalen skall uppnå en högre förståelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvåvägskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv föreställning av en fusion.

Denna studie handlar om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Syftet med studien var att undersöka och få kunskap om vad ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan innebär och vad som kännetecknar detta arbetssätt, samt på vilket sätt lek är involverat i detta. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling. Den kvalitativa metoden användes genom att material samlades från intervjuer av fem förskollärare.Resultatet visar att ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan kännetecknas av dialog, kommunikation, samlingar, lek, litteratur och Internet användning. Det framgår även att barn utvecklar den språkliga förmågan bättre om de blir språkstimulerade i förskolan.

Bakgrund Vi har valt att inrikta vår studie på barns medicinering i verksamheterna förskola och fritidshem. Vi vill undersöka hur pedagogerna ser på sitt eget och andras ansvar för medicineringen. Vi är intresserade både av kunskapen inom ämnet och det aktuella förhållningssättet i verksamheten.Barns medicinering och ansvaret kring detta är i dagsläget ett ämne som det är svårt att finna några klara riktlinjer för. Detta har vi märkt då vi sökt bakgrundsfakta till vår uppsats. Vi har funnit en tydlig källa inom detta ämne, en artikel som är skriven av en jurist på Lärarförbundet.Vi har bland annat under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att detta är en fråga som inte diskuteras så ingående.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan. .

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Förskolans verksamhet skall främja lek och kreativitet, stimulera fantasi, inlevelse och kommunikation med hjälp av bl.a. drama, musik och rörelse. Syftet med undersökningen är att belysa hur temaarbete med berättade och dramatiserade folksagor påverkar sju barns lek i förskolan med tillgänglig rekvisita. Studien är kvalitativ och har genomförts med berättande/dramatisering av två folksagor, observationer och videodokumentation av lek och intervjuer med barnen Studien genomfördes i en barngrupp med sju barn mellan fyra till fem år. Båda sagorna vi valde att presentera för barngruppen genom berättande och dramatisering har använts i leken.

BakgrundGer en bild av skolväsende för små barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsättningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror på hur läs och skrivkunnighet är spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv på vad literacy/litteracitet är och hur dessa förmågor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmäts betydelse för detta samt de sociala praktiker där lärande sker.SyfteSyftet är att med min blick som svensk förskollärare beskriva och åskådliggöra literacy/litteracitet i några indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete..

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Innehållet i denna uppsats är en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berättar om leken. Syftet är att ta reda på vad barn säger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek på förskolan. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med barn som är fyra till fem år. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.