Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstånd, lokalisera gods utom- såväl som inomhus..

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Studiens syfte är att undersöka hur ett urval pedagoger på ett begränsat antal förskolor arbetar med lässtunderna för att främja barns språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar på vilket sätt pedagoger kan arbeta med lässtunderna i förskolan för att påverka barns spårkutveckling. Som teoretisk utgångspunkt använder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij förespråkar. Den empiriska delen består av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgångspunkten är kvalitativ. Resultatet visar på att pedagogerna är nöjda i arbetet med barns språkutveckling utifrån förskolans förutsättningar.

Syftet med arbetet var att få inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i ämnet barn och sexualitet. Ambitionen var att få veta vad pedagoger tänker om barns sexualitet och vilken syn de har på förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frågeställningar användes fokusgrupper och enkäter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring ämnet men att det inte direkt görs i nuläget. Det ansågs även viktigt att föra en dialog med föräldrar i frågor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stämmer även väl in med riktlinjer från Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bästa. I frågan om ifall det finns några direkta direktiv om barn och sexualitet i något styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners påverkan på sociala relationer. Institutionella föreställningar ses som närvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. Särskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen är ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Studier har visat att höga bullernivåer kan vara skadliga för såväl röst, hörsel och språkliginlärning som andra kognitiva förmågor. Höga ljudnivåer kan bidra till ett hyperfunktionelltröstbeteende som kan ge kroniska besvär. Barns röstorgan kan vara särskilt sårbara då de ännuinte är fullt utvecklade. På många förskolor är bullernivån hög och ogynnsam för både barn ochpersonal och därmed utgör de båda en riskgrupp för att utveckla röstbesvär och hörselskador.Föreliggande studie består av ljudnivåmätningar av två förskolors lokaler samtfokusgruppsintervjuer av 16 femåriga barn. Syftet var att kartlägga hur barnen upplever bulleroch kommunikation på förskola samt relatera det till uppmätta ljudnivåer.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.