Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare frÀmjar utvecklingen för barn med annat modersmÄl Àn svenska sÄ att de ska fÄ möjlighet att utveckla flersprÄkighet. Studien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin pÄ barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lÀrande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollÀrare har intervjuats i tvÄ kommuner. Resultatet visar att det Àr en brist pÄ modersmÄlslÀrare vilket gör att alla barn inte har tillgÄng till modersmÄlstöd i form av en lÀrare. De modersmÄlslÀrare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom omrÄdet.

Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmÀrksammat att det Àr brist pÄ forskning om förÀldrars syn pÄ den fria leken. Och vi kunde inte hitta nÄgon avhandling om barns fria lek ur förÀldraperspektiv. DÀrför valde vi att lÀsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn sjÀlva skapar lekens innehÄll.

I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan pÄ barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning dÄ syftet var att se vad förskollÀrare har för förhÄllningssÀtt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollÀrare i tvÄ olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vÄr analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollÀrares förhÄllningssÀtt till genus Àr viktigt för utvecklandet av barns vÀrderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sÀtt att överföra dessa vÀrderingar pÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring flersprÄkighet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr följande: Hur uppfattar pedagoger att de förhÄller sig till flersprÄkighet och hur uppfattar pedagoger att de stödjer flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Vi genomförde en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr totalt fyra pedagoger intervjuades. I undersökningen har vi en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att vi inte letat beskrivningar av hur nÄgonting Àr, utan hur det uppfattas. Resultatet visar att pedagoger har svÄrigheter med att definiera begreppet flersprÄkighet och ser det som ett samlingsnamn till flera olika begrepp.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen fÄr av förskollÀrarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollÀrarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt Ätta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Resultaten visade att samtliga förskollÀrare tyckte att den fria leken Àr den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det Àr betydelsefullt att vuxna finns i nÀrheten av barns fria lek, för att förskollÀraren ser vad barnen gör och vilka material de anvÀnder i sina fria lekar.

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlÀrning. För att fÄ fram vÄrt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan anvÀnds flitigt i de lÀgre Äldrarna, i de högre Äldrarna Àr undervisningen mer knuten till lÀroböcker. I vÄr undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlÀrning..