Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om barn och pedagoger anvÀnder tredimensionella material pÄ tvÄ förskolor. VÄrt intresse för skapande material uppstod dÄ vi gick sidoÀmneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, dÄ vi sjÀlv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom vÄra diskussioner inom Àmnet blev vi intresserade av att ta reda pÄ om dessa material fanns ute pÄ förskolorna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med Ätta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss frÀmst pÄ Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. VÄr slutsats Àr att tredimensionella material finns ute pÄ förskolorna, men att de sÀllan anvÀnds.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa hur undervisningen i skolan utformas sÄ att elever fÄr kunskap om hÄllbar utveckling och att arbetet mot en hÄllbar utveckling blir en integrerad del av skolan och elevernas handlingar i vardagen. Ett annat syfte Àr att konkretisera hur undervisningen i skolan utformas sÄ att arbetet mot en hÄllbar utveckling skapar möjlighet för eleverna att fÄ nya insikter om hur de praktiskt kan agera och göra miljömÀssiga val. Den metod vi har anvÀnt Àr en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av arbetet Àr att det finns olika arbetsmetoder för att nÄ en mer hÄllbar utveckling och att skolor och lÀrare kommit olika lÄngt i undervisningen. FörhÄllningssÀttet till miljön och hÄllbar utveckling Àr nÄgot som genomsyrar hela skolan för att ge en helhetsbild för eleverna..

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i ett antal pedagogers arbetssÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. UtifrÄn syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flersprÄkiga barn? Vilka verktyg anvÀnder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr intervjuer och observationer anvÀndes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn pÄ sitt arbete med flersprÄkiga barn, dÄ de ser det som en möjlighet istÀllet för ett hinder. Det framkom att pedagogerna anvÀnder olika pedagogiska material för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och pedagogerna Àr extra tydliga nÀr de pratar med barnen.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka alternativa elevers tankar kring vilka olika familjekonstellationer som finns. Åldern pĂ„ eleverna Ă€r 10-11 Ă„r. Undersökningen genomfördes i form av en kvantitativ studie dĂ€r datainsamlingen skedde med hjĂ€lp av kollektion av elevers teckningar. Dessa har utförts i tvĂ„ kommunala skolor, dĂ€r den ena ligger pĂ„ landet i en mindre kommun och den andra ligger i en central stadsdel i en större kommun. Undersökningen genomfördes i Ă„rskurserna 4-5 pĂ„ dessa skolor.

Studie Àr baserad pÄ Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­renŽs numerical development?. Syfte Àr att undersöka om det med intensivtrÀning (i form av ett linjÀrt tÀrningsspel) gÄr att stimulera sexÄriga barns talförstÄelse inom talomrÄdet 1-10. Metoderna som valts Àr fÀltexperiment och observation. FÀlt­experimentet pÄvisar att intensivtrÀning med ett tÀrningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvÄveckors period, tydligt kan förbÀttra barns talförstÄelse medan observationen visar att utfallet pÄverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Utveckling av en transponder som med befintliga tekniker erbjuder möjlighet att, över stora avstÄnd, lokalisera gods utom- sÄvÀl som inomhus..

Syftet med arbetet Àr att se hur begreppet hÄllbar utveckling presenteras i svenska lÀroböcker inom Àmnet geografi vid gymnasiet. Jag har Àven haft som syfte att undersöka förhÄllandet mellan lÀroböckernas texter med det rÄdande forskningslÀget kring begreppet hÄllbar utveckling. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag anvÀnt mig av en textanalytisk metod av tre lÀroböcker som Àr vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar pÄ att man anvÀnt sig av en ytlig presentation av begreppet hÄllbar utveckling, vilket stÀmmer vÀl in pÄ hur man valt att presentera nya hÀndelser som tex. konferenser, rapporter etc.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ett urval pedagoger pÄ ett begrÀnsat antal förskolor arbetar med lÀsstunderna för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar pÄ vilket sÀtt pedagoger kan arbeta med lÀsstunderna i förskolan för att pÄverka barns spÄrkutveckling. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij föresprÄkar. Den empiriska delen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgÄngspunkten Àr kvalitativ. Resultatet visar pÄ att pedagogerna Àr nöjda i arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn förskolans förutsÀttningar.

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

I dagens media kan vi dagligen lĂ€sa om miljö och miljöpĂ„verkan. Hur vĂ„r livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. HĂ„llbar utveckling Ă€r ett begrepp som nĂ€mns i och med detta. Återvinningen Ă€r en del i arbetet med att nĂ„ hĂ„llbar utveckling, dĂ€r syftet med Ă„tervinningen Ă€r att anvĂ€nda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt lĂ€roplanen för förskolan (Skolverket, 2010) sĂ„ ska pedagogerna utveckla barns förstĂ„else för de olika kretsloppen och hur mĂ€nniskor, samhĂ€lle och natur pĂ„verkar varandra.

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur barns kostvanor pÄverkar deras inlÀrning för att fÄ enbÀttre förstÄelse för elevers okoncentration. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utfördapÄ fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, tvÄ skolsköterskor, en speciallÀrare ochen specialpedagog, en skollÀkare samt elever i Ärskurs tvÄ och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som Àndras med Ären. Matvanorgrundar sig tidigt och har vÄrdnadshavare dÄliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.