Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker kring fenomenet samling. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur musik skulle kunna anvÀndas i samlingar. För att ta reda pÄ detta delades enkÀter ut till olika förskolor i Malmö. Observationer genomfördes för att fÄ exempel pÄ hur musik kunde anvÀndas i en samling. Stor del av litteraturen har kretsat kring barns intresse, erfarenheter och aktiva barn kopplat till samlingar.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien Àr att ta reda pÄ vilket syfte pedagogerna har med upplÀgget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och pÄverkar verksamhetens planering? Dessa frÄgor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera vÄra data utifrÄn styrdokumenten och begreppet didaktik.

Hur sjÀlva leken och barns utveckling pÄverkas av naturen och vÀrdet av naturlekplatser har tidigare haft lÄg prioritet inom forskningen men Àr idag ett mycket diskuterat Àmne. Genom att gamla planeringsnormer om avstÄnd, innehÄll och storlek pÄ lekplatserna har tagits bort finns en risk för att barns möjligheter till att leka utomhus minskar. Vikten av en sÀker lekplats har kommit att ta allt mer fokus. För att studera de förÀndrade förutsÀttningarna för barns utomhuslek riktar sig dÀrför detta arbete mot de skillnader i anlÀggning och skötsel som förvaltare upplever mellan naturlekplatsen och den prefabricerade lekplatsen. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över vad forskning och litteratur visar gÀllande barns lek.

Den hÀr studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att frÀmja barnens rörelse och hÀlsa. De frÄgor som besvaras Àr: Hur tÀnker pedagoger om begreppet hÀlsa och hur kan förskolan bidra till en sund hÀlsa? Hur ser pedagogerna pÄ barn och rörelse utifrÄn den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsÀtt pÄ rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras Àven tvÄ olika perspektiv att se pÄ rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer ocksÄ att behandlas.

Kambodja Àr ett av de fattigaste lÀnderna i Sydostasien, mÄnga mÀnniskor lider av nedsatt hÀlsotillstÄnd efter alla Är av krig. Syftet med studien Àr att beskriva hÀlsoarbetarnas erfarenheter av att frÀmja barns hÀlsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och bestÄr av intervjuer som utfördes med hÀlsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och pÄ privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att pÄ statlig nivÄ ges möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande för att kunna pÄverka barns hÀlsa och pÄ den praktiska nivÄn visar sig dock begrÀnsningar i form av olika hÀlsohinder.

I studien undersöks hur barns lÀsvanor och lÀsintresse ser ut pÄ fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande lÀsutvecklingsresultat som framgÄr i aktuella studier ochundersökningar. En enkÀtundersökning har genomförts i Ärskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger pÄ frÄgestÀllningar kring barns lÀsning och hur desjÀlva ser pÄ sin lÀsning pÄ fritiden, samt var de fÄr sin inspiration till lÀsning ifrÄn.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill lÀsa om det som intresserar dem.Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ största kategorier av texter barn helst anvÀnder sigav vid lÀsning pÄ fritiden Àr av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till lÀsning av sina vÄrdnadshavare följt avlÀrare.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Jag beundras av barns sÀtt att se pÄ vÀrlden. Deras Àrlighet, nyfikenhet och förmÄga att sÀga precisvad de tycker och tÀnker. Hur barn ser pÄ allting med nya ögon och hur de kan förklara saker ochting pÄ det mest sjÀlvklara sÀtt. Dessa egenskaper försvinner med tiden och i takt med att vi blirÀldre, men det Àr nÄgonting jag vill bevara. Jag vill i mitt projekt överföra barns tolkning ochförstÄelse av begrepp till objekt och produkter..

Abstract Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utstrÀckning förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Batesons kommunikationsteori. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgÄngspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har pÄvisat att pedagoger bÄde ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, dÄ den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts i studiens empiriska undersökning.

There is an ongoing discussion in Sweden about child perspective and child?s perspective.The municipalities? family law units are required to include these perspectives in their investigations. But how do they affect the outcome of custody investigations? This essay addresses that issue. I have looked at how much say children have and how much they participate in their custody investigations.

Undersökningen Àr utförd med hjÀlp av kvalitativa forskningsstrategier, dÀr tvÄ metoder valts ut för att anvÀndas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda pÄ vilka tankar elever mellan nio och elva Är har om framtiden om 25 Är, med fokus pÄ miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat pÄ handlingskompetensens betydelse i utbildning för hÄllbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnÄs. Undersökningen gjordes i tre klasser pÄ tvÄ olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog pÄ nÄgot sÀtt tog upp miljön nÀr de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 Är.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring förskollÀrarnas tankar om lek och lÀrande, pÄ vilket sÀtt förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek och lÀrande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lÀrande. FörskollÀrares arbetsuppgifter har pÄ senare Är blivit mer komplexa och tar mer tid frÄn barngrupperna. VÄrt syfte har vÀxt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begrÀnsar förskollÀrarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnÄ studiens syfte och besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.