Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

AbstractThe aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children?s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children?s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don?t see so much of children?s participations and influence in the work of pedagogical documentation.

Stress Àr en riskfaktor och en frÄga som blivit alltmer aktuell för barnhÀlsovÄrden dÄ forskningen ser att vuxna och barn kan pÄverkas negativt till ohÀlsa. Vanligt förekommande frÄgor pÄ BVC Àr de som handlar om förÀldrars stress och barns sömnproblem och det Àr dÀrför angelÀget att fördjupa sig i dessa frÄgor. I den hÀr uppsatsen undersöks eventuella samband mellan förÀldrastress och barns sömnproblem med hjÀlp av en tvÀrsnittstudie dÀr förÀldrar besvarade enkÀtfrÄgor. Resultatet visade ett samband mellan förÀldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvÄrighet. DÀremot fanns inget belÀgg i det totala resultatet för nÄgot samband mellan barns sömnsvÄrigheter och stress i förÀldraskap.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger pÄ en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjÀlp av observationer pÄ en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, dÀr olika former av passivitet och motstÄnd var förekommande hos barnen. Studien visar Àven pÄ att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingÄ i sociala gemenskaper, dela glÀdje och upplevelser.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

En studie inom förskolan i syfte att se till hur man arbetar med sprÄkligmedvetenhet. Studien har utförts pÄ en förskola med 12 barn i en femÄrsgrupp. Med metoden stimulated recall har jag gjort videoobservationer, observationer samt fört samtal med de tvÄ aktuella förskollÀrarna efter att gjort observationerna.Tanken med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare frÀmjade barns sprÄkutveckling samt hur de tog tillvara barnens egna erfarenheter. I och med att jag innan studiens genomförande visste att man pÄ den aktuella förskolan aktivt arbetade med sprÄklig medvetenhet sÄ ökade det mitt intresse för studien betydligt. Med detta i Ätanke sÄ kom jag ocksÄ fram till hur man som förskollÀrare kan frÀmja barns sprÄkliga medvetenhet och utveckling genom att pÄ ett professionellt sÀtt utgÄ ifrÄn deras egna  rfarenheter.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Detta arbete handlar om pedagogers förestÀllningar om barns kompetens och hur det pÄverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya lÀroplanen lÀggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket vÀckte vÄrt intresse. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger ser pÄ begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det prÀglar det pedagogiska arbetet. Vi vill Àven fÄ en inblick i hur pedagogers syn pÄ barn pÄverkar detta arbete.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal pÄ tvÄ förskolor, dÀr man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser pÄ anvÀndningen av TAKK i arbetet med barn i Äldrarna ett till fem Är. VÄra frÄgestÀllningar Àr om personalen anser att anvÀndning av TAKK gynnar barnens sprÄkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen. VÄrt resultat visar att vÄra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i sprÄk och samspel. De barn som Àr i behov av det stöd som tillÀmpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen pÄ grund av att alla barn i barngruppen Àr med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. VÄr slutsats visar pÄ att TAKK gynnar alla barns sprÄkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgÄng och observationer. Vi har genom vÄrt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek Àr tydliga, dÄ de i rolleken mÄste samarbeta med varandra för att föra leken framÄt. Den sociala kompetensen yttrar sig pÄ mÄnga sÀtt i rolleken dÀr de mest framtrÀdande sociala beteenden Àr samarbete, turtagande, förmÄga att kunna lösa konflikter och samförstÄnd..

VÄr avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med lÀs- och skrivsvÄrigheter, om utbildade lÀrare Àven har kunskaper i neurovetenskap utifrÄn vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att anvÀnda oss av ett frÄgeformulÀr bestÄende av kvalitativa intervjufrÄgor som metod för insamlig av data. Sex lÀrare deltar i undersökningen varav hÀlften av dessa Àven har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar pÄ vad forskare anser inom omrÄdet neurovetenskap kopplat till pedagogik och lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har Àven redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syftet med vÄr studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var Àven mÄlet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa enkÀter med öppna frÄgor. EnkÀterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i Ätta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjÀlp av diskursanalys.