Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn en dokumentanalys med syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien Àr socialisation och inklusion och det Àr Àven utifrÄn dessa vÄr frÄgestÀllning utgÄr ifrÄn. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vÄrt material fann vi tvÄ kategorier för inklusion och tvÄ för socialisation. Kategorierna för inklusion Àr Med barnet i fokus, dÀr vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, dÀr innehÄllet tar upp vikten av mÀnniskors deltagande i barnavÄrdsÀrenden och i samhÀllets olika system.

Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn informanterna och den valde skolan undersöka modersmÄlets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lÀrande av det svenska sprÄket. Vi vill Àven undersöka modersmÄls- och svensklÀrarnas samarbete med varandra samt deras syn pÄ modersmÄlsundervisning. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ modersmÄlslÀrare, en svensklÀrare, en svenska som andrasprÄkslÀrare och en rektor samt modersmÄlssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin frÄn de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstasprÄk underlÀttar lÀrandet av ett andrasprÄk, dÀrför Àr modersmÄlsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgÄng. Det Àr Àven viktigt att de vuxna som Àr involverade i barnets utveckling Àr engagerade och motiverar barnet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv pÄ vardagliga sociala processer utifrÄn teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv anvÀnds som en röd trÄd genom arbetet och Àr grundlÀggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i Älder fyra till fem Är. HÀlften av dessa par har bestÄtt av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstÄs, dels utifrÄn det barnen sjÀlva sÀger och dels utifrÄn sÀttet de sÀger det pÄ.

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien Àr de krav och riktlinjer förskollÀrarna har att utgÄ frÄn i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation Àr idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna Àr att synliggöra barns lÀrprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollÀrare pÄ tre olika förskolor, dÀr de sÀger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollÀrarna anvÀnder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förstÄelsen för barns lÀrande, men ocksÄ för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrÄn förskollÀrarnas uppfattningar och ord Àr att förskollÀrarna anvÀnder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har ocksÄ kunnat utlÀsa frÄn resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna nÀr barns delaktighet kommer in.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, pÄ tvÄ förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter nÄgon uttalad pedagogik eller filosofi.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Inriktningen pÄ arbetet Àr att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlÀrning och utveckling. För att besvara frÄgan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna har deras syn pÄ barns inlÀrning och hur de sjÀlva arbetar för att frÀmja barnens inlÀrning kommit fram. Det har studerats hur tvÄ förskolor med olika inriktning arbetar för att frÀmja barns inlÀrning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. UtifrÄn observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de bÄda förskolorna men ocksÄ likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssÀtt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.