Arbetet behandlar barns tankar och kĂ€nslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem dĂ„ de befinner sig i en svĂ„r situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta pĂ„ vĂ€ldigt olika sĂ€tt. Detta innebĂ€r att man som pedagog mĂ„ste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt vĂ„ga bryta den vardagliga verksamheten..

LĂ€rarlag under utveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna utformar miljön pÄ förskolan sÄ att den tilltalar barn för utveckling, lek och lÀrande. FrÄgestÀllningarna gÀller pÄ vilka sÀtt miljön pÄ förskolan ger barn möjlighet att utvecklas i likhet med lÀroplanens mÄl och hur barns synpunkter tas tillvara vid skapandet av miljön. För att fÄ underlag till arbetet frÄn praktisk verksamhet i Àmnet gjorde jag observationer pÄ tre olika förskolor och intervjuade tre pedagoger. Resultatet visade skillnader i pedagogernas utformande av miljön pÄ förskolan. Utformningen av miljön sÄg olika ut pÄ förskolorna liksom tillvaratagandet av barnens synpunkter.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund nÀr det gÀller de demokratiskavÀrderingarna som vÄrt samhÀlle vilar pÄ Àr det viktigt att barnen fÄrmöjlighet att ha inflytande och pÄverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i Äldrarna 1-6.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser pedagogerna pÄ barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna nÀr det gÀller barns inflytandeoch pÄverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig pÄ en kvalitativ med hjÀlp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgÄr att pedagogerna pÄ olika sÀtt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna lÄter barnen fÄrpÄverka sin situation och att de Àr uppmÀrksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara pÄ barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berÀttar om kring barns inflytande Àr bÄdesituationer dÄ pedagogerna intar bÄde barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer dÄ det har fungerat bra och dÄdet har fungerat mindre bra.

VÄr studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare Äldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar pÄ pedagogernas syn pÄ döva barns lÀs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del dÀr tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger pÄ vad den tidigare forskningen sÀger om döva barns lÀs- och skrivutveckling. VÄr studie Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.VÄrt resultat visar att pedagogerna delar ett synsÀtt som stÀmmer mycket vÀl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen pÄ de allra flesta punkter. Döva barns lÀs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrÄn ett visuellt perspektiv och utifrÄn deras tidigare erfarenheter och intressen Àr nÄgot som betonas av de flesta av vÄra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens förÀldrar framkommer ocksÄ som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckensprÄk enligt pedagogerna i vÄr studie..

Syftet med vÄr studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollÀrarna pÄ tvÄ olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville Àven studera hur de ser pÄ den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande och Àven vilken barnsyn och kunskapssyn förskollÀrarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan nÄgon specifik inriktning. Vi valde att begrÀnsa vÄr undersökning till tvÄ förskolor med avdelningar dÀr barnen var i Äldrarna 1-2 Är. I undersökningen deltog tre förskollÀrare frÄn respektive förskola i intervjuerna.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrarnas instÀllning ser uttill populÀrkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utstrÀckning samt pÄvilket sÀtt populÀrkulturen anvÀnds av förskollÀrarna i verksamheten. Syftet Àrdessutom att undersöka om det finns nÄgot samband mellan instÀllningen ochanvÀndandet.METOD Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ forskningsmetod och Àr gjord genomen enkÀtstudie. Totalt Ätta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkÀtundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollÀrare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vÄr undersökning att populÀrkulturen Àr en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad frÄn tidigare forskning visar vÄr undersökning att förskollÀrare Àrmer positiva och benÀgna till att anvÀnda populÀrkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar ocksÄ att förskollÀrare som anvÀnder populÀrkulturengör det framför det egna intresset pÄ grund av vetskap om populÀrkulturenspÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollÀrares instÀllning till och anvÀndande avpopulÀrkulturen i förskolan dÄ fler har en positiv bild av populÀrkulturen iförskolan och dess inverkan pÄ barns utveckling och lÀrande bland de sommedvetet anvÀnder populÀrkulturen Àn de som inte anvÀnder Àmnet..

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad barn i förskoleklass och Ärskurs ett lÀser hemma och vad förÀldrarna tror kan öka deras lÀslust sÄvÀl i hemmet som i skolan. Min frÄgestÀllning Àr: Vad lÀser barn hemma? Vad gör förÀldrarna för att öka deras barns lÀslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att vÀcka och öka barns lÀslust? Undersökningen Àr gjord i form av enkÀtundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen Àr gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna Àr i Äldrarna 6-8Är. I undersökningen har sexton förÀldrarana obsververat sina barns lÀsvanor i hemmet.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med studien Àr att synliggöra hur barn tÀnker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgÄ frÄn ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv sÄ Àr mitt syfte att synliggöra barns oliktÀnkande i Àmnet. Min valda metod till studien Àr semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 Är. I resultatet av min studie sÄ synliggörs barns olika sÀtt att förstÄ och uttrycka livsnÀra fenomen pÄ. Resultatet visade ocksÄ pÄ barns oliktÀnkande genom en naturalistisk-, evolutionÀr- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och mÀnniskans uppkomst.

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra förskoleklassbarns förstÄelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med bÄde barnen och lÀraren för att ta reda pÄ deras tankar om formerna. Studien utgÄr ifrÄn Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tÀnkande i geometri. I studien anvÀnds Àven Douglas H.

Syftet med vÄr undersökning var att se i vilken grad eleverna har förstÄelse för begreppet hÄllbar utveckling. DÄ hÄllbar utveckling Àr ett mycket vitt begrepp har vi avgrÀnsat oss till att behandla den konflikt som uppstÄr mellan ekonomiska, sociala och miljömÀssiga synvinklar i hÄllbar utveckling. Vi ville Àven undersöka om eleverna visar att de har handlingskompetens i miljöfrÄgor. För att uppnÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i Norrbotten samt att vi intervjuade ett urval av dessa elever. VÄr undersökning visade att eleverna visade förstÄelse för konflikten i hÄllbar utveckling men dÀremot kunde vi inte se om de hade nÄgon större handlingskompetens..