Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

The outdoor environment is the first thing you notices when you come to a pre-school and it also plays an important part in the development of children, their play and meeting their large motor needs. It is important that the outdoor playground is stimulating and inviting.My goal is to examine if the outdoor environment plays any role in the development of children and their interest in nature. What kind of thoughts do teachers and parents have about outdoor play, and is there a developmental goal for the children as well as what role do the teachers play in reaching these goals. In my work I want to show how an outdoor environment should be formed to help educationally as well as be safe and not least of all fun to be in..

Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna fÄ en förstÄelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn pÄ miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ tvÄ förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebÀr att vi hade en frÄgelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrÄgor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn Àr fingerade och kommer i texten att benÀmnas som förskolan BlÄkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan GlÀntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.

Demokrati, dÀr barns inflytande och delaktighet Àr en viktig del, genomsyrar lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet, en annan att det krÀvs att barn redan i förskolan fÄr möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger som medvetet sÀger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser pÄ barns möjligheter att ocksÄ göra det. Hur vÀl stÀmmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar pÄ ovanstÄende har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn pÄ samma förskoleavdelning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lÀra sig mer om och fÄnga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet Àr att arbeta utifrÄn barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svÄrt och problematiskt att fÄnga upp barns intressen. En omstÀndighet som pedagogerna beskrev som svÄr, jobbig och problematisk var att fÄnga upp barnens verkliga intresse.

Ämnet för uppsatsen Ă€r barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare och lĂ€rare förhĂ„ller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande pĂ„verkar utvecklingen. NĂ€r barn och sexualitet kopplas samman uppstĂ„r ofta debatt för att sexualitet ses som nĂ„got som tillhör vuxna. Sexualitet Ă€r ocksĂ„ tĂ€tt sammankopplat med genus vilket pĂ„verkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollĂ€rare och tre lĂ€rare intervjuades.

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.

Syftet till det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrarna i skolan utvÀrderar eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa samt att undersöka varför Àmnet idrott och hÀlsa Àr sÄ viktigt för barnen som hÄller pÄ att utvecklas. Jag har frÀmst gjort en litteraturstudie dÀr jag granskat vad LPO-94 sÀger. Men jag har Àven inriktat mig pÄ barns motoriska utveckling för att fÄ en förstÄelse för varför rörelsen Àr sÄ viktig för barn. För att ta reda pÄ hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de utvÀrderar eleverna har jag valt att frÄga ett antal lÀrare. Jag frÄgade Àven lÀrarna vad de gör med de elever som inte nÄr upp till de utstakade mÄlen samt om det finns nÄgon special idrott pÄ skolan.

Learning for life through playPreschool teachers? perspective of children?s play and the use of play in the nursery settingStudien behandlar förskollÀrares perspektiv pÄ barns lek i förskolan och hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten. Syftet med studien Àr att fÄ en större uppfattning om hur förskollÀrare ser pÄ barns lek, hur de anser sig anvÀnda leken i verksamheten och om deras synsÀtt pÄ nÄgot sÀtt prÀglar hur barns lek kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Problempreciseringen i studien innefattas av: Hur anser förskollÀrare att de anvÀnder sig av barns lek i förskolans verksamhet? Vad anser förskollÀrare om barns olika lekar i förskolan? samt Vilken roll anser förskollÀrare att de har i barns lek pÄ förskolan? Studien bygger pÄ intervjuer med Ätta förskollÀrare.

Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats ? motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att förÀldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. FörÀldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gÀllande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

VÄrt problemomrÄde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. VÄra huvudfrÄgor Àr: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fÄtt genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollÀrarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollÀrarna pÄ att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vÄr framtida roll som förskollÀrare Àr det av stor vikt att vi kÀnner till barns erfarenheter, Àven de frÄn TV och film. Vi mÄste kÀnna till vad det Àr barnen ser pÄ för att kunna hjÀlpa dem att ifrÄgasÀtta och reflektera kring vad de har sett.