Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkÀtundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen Àr hos barn i tio- till tolvÄrsÄldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser pÄ och tÀnker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som Àr bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för mÀnniskan..

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhÄllande till sina egna (lek)saker utifrÄn deras berÀttelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berÀttelser om sina (lek)saker och dessa visade pÄ vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv pÄ leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrÄn kön och skapande av kön. Jag anvÀnder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn pÄ tvÄ förskolor i en kommun i södra SkÄne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara Àr ting, de Àr kulturella artefakter i barns meningsskapande.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smÀrta Àr en viktigomvÄrdnadshandling nÀr barn vÄrdas pÄ vÄrdavdelningar avsedda för vuxna, dÀrsjuksköterskorna oftast inte Àr utbildade barnsjuksköterskor. Det Àr viktigt attsjuksköterskan uppmÀrksammar barns behov av smÀrtlindring och anvÀnderforskningsbaserade metoder som grund för smÀrtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bÀsta alltid ska komma i frÀmsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vad som pÄverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smÀrta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har anvÀnts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smÀrtbedömning av barn, SmÀrtskattning, FörÀldrars delaktighet ibarnets smÀrtbedömning och Dokumentation av smÀrtbedömning.Slutsats: SmÀrtbedömning av barn sker inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning och föratt förbÀttras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, förÀldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbÀttra riktlinjerna av barns smÀrtlindring..

The aim of this essay is to get a view of the contemporary approach to childrenÂŽs learning and how childrenÂŽs learning and development are influenced by the preschool year for six- year olds, by analyzing the Swedish curriculum. What is the purpose of the preschool- year for six year-olds? What does the curriculum say about what children need when entering primary school? I also wish to investigate how through the curriculum common norms and standards, as far as childrenÂŽs learning are concerned, are shown and discussed. My result show that the curriculum does not mention much about the preschool year for six-year-olds at all. It seems that this year in school is not given priority, which makes it difficult for the teachers to work with the children of this age and to know what their assignment is.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ förÀldrars uppfattning om vilket vÀrde och innehÄll som utomhuspedagogiken har för deras barns lÀrande. Nio förÀldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Resultatet visar att förÀldrarnas insikt och kunskap om innehÄll och vÀrde i utomhuspedagogiken Àr viktig för helheten omkring barnens lÀrprocesser NÀr förÀldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hÀlsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lÀrandet sÄ blir de delaktiga inte bara i sina barns lÀrprocesser utan Àven i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Det rÄder statlig och politisk enighet om att barn och ungas lÀsfÀrdighet har försÀmrats vilketÀr alarmerande. Att skapa gynnsamma lÀrmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta omrÄde. Barns förhÄllande till böckersamt lÀsning grundlÀggs tidigt och den uppfattning barn erhÄller rörande böcker följer barnenupp i Äldrarna. Det Àr dÀrför av vikt att barn har tillgÄng till böcker, fÄr möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i anvÀndandet av dem. BÄde densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Syftet med detta arbete Àr att studera elevers tidiga utveckling av förmÄgan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvÀgar. FrÄgor som besvaras Àr vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmÄgan av avkoda text i den tidiga lÀsutvecklingen i Ärskurs ettoch tvÄ samt vilka huvudtyper av utvecklingsvÀgar som kan identifieras. För att svara pÄ dessafrÄgor har 46 elevers tidiga lÀsning analyserats vid tre tillfÀllen under ett Är. Vid lÀsningenanalyseras fyra olika aspekter av lÀsande. Dessa Àr ljudning, korrigering, avvikelse och förstÄelse.Fyra olika utvecklingsvÀgar har identifierats.