Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och skapa en förstÄelse för hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet. Under genomförandet har litteraturstudier inom Àmnet kompletterats med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio förÀldrar som alla har barn pÄ fritidshem i Norrbotten. I tolkningen av förÀldrarnas intervjusvar har en fenomenologisk metod anvÀnts. Denna studie har fördjupat vÄr förstÄelse om hur förÀldrar upplever barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

Studien syftar till att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med att frĂ€mja barns sprĂ„kutveckling i förskolan utifrĂ„n barns olika förutsĂ€ttningar.  Fokus i studien Ă€r att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med sprĂ„kutveckling utan nĂ„gon specifik metod. Jag tar ocksĂ„ upp de olikheter som kan finnas i barns sprĂ„k och vikten av att barn fĂ„r sitt sprĂ„k stimulerat pĂ„ en rad olika sĂ€tt. BĂ„de i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats dĂ€r jag intervjuade fyra förskollĂ€rare. TvĂ„ förskollĂ€rare pĂ„ en traditionell förskola och tvĂ„ pĂ„ en förskola som arbetar med förhĂ„llningssĂ€ttet tidig lĂ€s- och skrift.I resultatet framkom det att förskollĂ€rarna Ă€r vĂ€l medvetna om sprĂ„ket och det Ă€r verkligen nĂ„got som de arbetar med pĂ„ mĂ„nga olika och kreativa sĂ€tt.

Syftet med detta kandidatexamensarbete Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur man skapar en skolgÄrd som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestÄtt av observationer och intervjuer pÄ Montessoriskolan i Lund samt besök pÄ referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgÄrden. Jag har kommit fram till att en bra skolgÄrd kÀnnetecknas av en stor innehÄllsrikedom. En vÀlutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillÄter kreativ lek pÄ deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare relaterar barns utforskande till barns lÀrande. Studien utgick ifrÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskolan. Resultatet visade att barns intresse enligt förskollÀrarna Àr betydelsefullt för barns utforskande och lÀrande. Barn utforskar genom att prova och att frÄga. I detta utforskande lÀr de sig att göra saker sjÀlv, att bli sjÀlvstÀndiga och de fÄr kunskaper om olika företeelser i omgivningen.

Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn behöver vuxna vid sin sida som vÀgleder dem pÄ sin vÀg till vuxenlivet..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns krigs-och lÄtsasbrÄklekar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar. FörskollÀrare som ser pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar som vilka lekar som helst och som anser att de Àr pÄ lÄtsas har en mer positiv syn pÄ lekarna.