Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

Mat och hÀlsa Àr av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar pÄ att svenska barns kostvanor har förÀndrats. Barn Àter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats Àr lyfta fram vikten av att barn fÄr en hÀlsosam start i livet, sÀrskilt avseende matvanor.

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagoger frÀmjar barns andrasprÄksutveckling i den mÄngfaldiga förskolan. Mina frÄgor var: Vad innebÀr ett sprÄkutvecklande förhÄllningssÀtt till flersprÄkiga barn? Vilka resurser finns att tillgÄ samt anvÀnds av pedagogerna i arbetet för barns sprÄkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelÀrare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhÄllningsÀtt till barns modersmÄlsamverkan med deras andrasprÄksutveckling. En del pedagoger Àr Àven uppmÀrksamma pÄ barns egna kulturs betydelse för andrasprÄksutvecklingen.

Denna studie Àr en liten undersökning om barns kroppssprÄk samt barns kroppsliga uttryckssÀtt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur barns olika uttryckssÀtt kan tolkas utifrÄn en gemensam situation. I studien försöker vi Àven ta reda pÄ vilket sÀtt vi kan förstÄ barnens uttryckssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi anvÀnder oss av videokamera. FrÄn det inspelade materialet vÀljer vi sedan ut tvÄ sekvenser som vi sedan analyserar.

Syftet med denna studie Àr att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken anvÀnds bland pedagoger pÄ grundskolan. Vi vill ta reda pÄ vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mÄl pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har tillÀmpat halvstrukturerade intervjuer pÄ Ätta pedagoger. Undersökningen Àr Àven gjord pÄ tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsÀttningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken anvÀnds bland pedagoger men dock vÀldigt sÀllan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgÄngspunkter, de Àr alltsÄ vÀl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.NÄgot som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lÀrares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive Ärskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgÄngspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie stÀllde jag mig den vida forskningsfrÄgan: Hur arbetar ett par lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 i tvÄ olika skolor för att befrÀmja barns literacyutveckling och vilka skÀl anger de till detta? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, som alla Àr eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller Ärskurs 1. I analysen av lÀrarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, dÀr den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lÀrarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsÀtt, men ocksÄ enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsÀtt. Att utgÄ frÄn en meningsfull helhet, som lÀsning med meningsinnehÄll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga bestÄndsdelarna, det vill sÀga bokstav ljudförhÄllandet, lyfts fram i detta arbete.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..