LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.

BakgrundPortfolio anvÀnds för att synliggöra barns lÀrande och utveckling för barn, förskollÀrare och förÀldrar. Portfolion Àr ett hjÀlpmedel för att kunna följa barns lÀrandeprocess. Genom samspel med förskollÀraren kan barnet genom reflektioner kring portfolion fÄ syn pÄ sitt eget lÀrande och sin egen utveckling. Samspelet mellan barn och vuxen samt mellan barn och barn ligger till grund för att lÀrande ska ske. I bakgrunden har de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför samt hur portfolion kom till Sverige bearbetats.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer pÄverkar barns lek. Det vifokuserat pÄ Àr hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jÀmförtbarnens lek pÄ förskolegÄrden och i skogen, bÄde i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön Àr för barns utveckling och lÀrande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning Àrgjord pÄ en grupp barn i Äldrarna fyra och fem Är.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohÀlsa. Det finns ett behov av bÀttre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken pÄ psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för instÀllning till att utföra skattning av barns sociala och kÀnslomÀssiga utveckling med formulÀr. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollÀrare att möta förÀldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning.