Den hÀr undersökningen, har studerat vilken forskning som ligger bakom Bornholmsmodellen och hur den kan omsÀttas frÄn teori till praktik. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: ? Hur arbetar man med Bornholmsmodellen i tre förskoleklasser? Undersökningen utgÄr frÄn tidigare forskning om fonologisk medvetenhet eftersom det Àr den som Bornholmsmodellen har till syfte att utveckla genom att öka barns förstÄelse för sprÄkets formsida och pÄ sÄ vis till stor del förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare anvÀnds Vygotskij och SÀljös teori om sociokulturellt lÀrande och tÀnkande och sprÄk. Undersökningen Àr genomförd med en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande tre ostrukturerade observationer i tre skÄnska förskoleklasser. Resultatet i undersökningen visar att Bornholmsmodellen underlÀttar för barns fonologiska utveckling genom att pÄ ett lustfyllt, strukturerat och medvetet sÀtt leka med sprÄket. UtifrÄn de genomförda observationerna visar resultatet inte att barnen Àr fonologiskt medvetna i dagslÀget.

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Syftet med detta arbete var att synliggöra hur den fysiska lÀrmiljön kan frÀmja barn i deras lÀrande. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar för att utveckla barns lÀrmiljö. Vi ville Àven ta reda pÄ hur barnen uppfattar sin lÀrmiljö samt hur de önskar att deras lÀrmiljö ska se ut. Vi ville Àven undersöka hur lÀrare anser att barnen gynnas i sitt lÀrande av att arbeta i en vÀlplanerad lÀrmiljö. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en kvalitativ datainsamlingsmetod med semistrukturerade intervjuer för att synliggöra barn och lÀrares tankar kring Àmnet.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarens syn pÄ utomhuspedagogikens betydelse för barns lÀrande och utveckling. Studien Àr kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Metoden anvÀnds för att ta del av förskollÀrares uppfattning gÀllande begreppet utomhuspedagogik och hur de ser pÄ möjligheter och svÄrigheter kring begreppet. Urvalet av respondenter Àr 10 förskollÀrare frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visar att utomhuspedagogik anvÀnds av samtliga förskollÀrare och de anser att utevistelse och uterummet har en positiv effekt pÄ barns lÀrande inom motorisk utveckling, hÀlsa, sociala relationer och lek.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning pÄ naturvetenskap ? hÄllbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lÀrare finner inspiration till att anvÀnda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett hÀfte innehÄllande aktiviteter och lekar med fokus pÄ Ätervinning och ÄteranvÀndning som avsÄgs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring naturvetenskap. Det var Àven tÀnkt att inspirera lÀrare till att arbeta med detta Àmne samt att det skulle kunna ses som ett hjÀlpmedel för att nÄ strÀvansmÄlen i förskolans lÀroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98]För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lÀrare och barn har undersökningen utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lÀrarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjÀlp för att nÄ strÀvansmÄlen i Lpfö 98.

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus pÄ pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och BowlbyŽs anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhÄllningssÀtt. FörÀldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden Àr en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser pÄ barnlitteraturens roll inför barns lÀrande och utveckling i verksamheten pÄ förskolan. Vi har anvÀnt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter frÄn olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur Àr viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den Àr viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för sprÄkutvecklingen. Detta resultat stÀmmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lÀgger tyngdpunkten vid olika delar gÀllande barnlitteraturens roll.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

BVC-sjuksköterskor i Sverige trĂ€ffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsĂ„r, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att frĂ€mja hĂ€lsa och förebygga ohĂ€lsa. Arbetet med att frĂ€mja hĂ€lsa kan pĂ„börjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhĂ€lsovĂ„rden. Bristande samspel mellan förĂ€ldrar och barn under spĂ€dbarnstiden kan leda till bestĂ„ende negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hĂ€lsofrĂ€mjande arbete för att underlĂ€tta trygg anknytning och gott samspel mellan spĂ€dbarn och förĂ€ldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjĂ€lp av kvalitativ innehĂ„llsanalys.

Syftet med denna undersökning Àr att undersökaPedagogernas syn pÄ barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna Àr medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning pÄ naturmiljön. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes pÄ fem olika förskolor med sex olika pedagoger, bÄde förskollÀrare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade pÄ 1-3 Ärs avdelning, dÄ detta var vald Äldersgrupp för undersökningen. Av resultatet framgÄr att pedagogerna Àr ute i naturen olika mycket och detta beror pÄ olika faktorer. Det Àr dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se nÄgra nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen.Pedagogerna Àr till viss del medvetna om forskningen kring Àmnet, men de anser att medvetenheten Àr olika frÄn pedagog till pedagog. Slutsatsen av studien Àr att pedagogerna Àr medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen.

Undersökningen vi har valt att genomföra handlar om tvÄ förskolors verksamhet. PrimÀrt fokus Àr pÄ barns sprÄk kopplat till lek och miljö. En förskola ligger i Malmö och den andra förskolan ligger i Staffanstorp. Vi valde detta för att vi har haft vÄr praktik pÄ var och en av förskolorna. Under utbildningens gÄng har vi flera gÄnger diskuterat vÄra erfarenheter frÄn vÄra respektive praktikplatser gÀllande verksamhetens upplÀgg.