Studiens syfte Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans lÀroplan skriver att förskollÀraren ska se till att varje barn fÄr sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska fÄ uppleva sitt egenvÀrde. Barngrupperna i förskolan vÀxer vilket kan orsaka flera dilemman för förskollÀraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn pÄ bÀsta sÀtt. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr vilka strategier förskollÀrarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollÀrarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollÀrarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgÄr ifrÄn det specialpedagogiska perspektivet dÀr bÄde miljömÀssiga och biologiska förutsÀttningar Àr viktiga faktorer som anses pÄverka individens utveckling i förhÄllande till sociala och kulturella sammanhang.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete var att utifrÄn bildande av en fokusgrupp kunna representera och skildra förskollÀrares erfarenheter och tankar kring smÄ barns sexuella uttryck och hur de bemöter sÄdana. Avsikten var att samla ihop material för att kunna skildra och belysa vad som gör Àmnet sÄ tabubelagt och svÄrt att bearbeta. Genom detta Àven lyfta fram barns rÀtt till integritet. Intresse fanns Àven av att fÄ fram vilken sorts kunskap som anvÀnds och vilken som egentligen krÀvs för att tillgodose barns sexuella utveckling pÄ bÀsta sÀtt. Utöver fokusgruppen anvÀndes ett intervjuunderlag som formulerats utifrÄn syftet med arbetet och som tvÄ förskolechefer svarade pÄ.

Detta arbete har som syfte att undresöka förskollÀrares uppfattningar om verbala krÀnkningar mellan barn. Arbetet söker svar pÄ hur de krÀnkande sprÄket kan vara en del i barns sociala utvecklning. Jag har genomfört intervjuer med förskollÀrare för att kunna ta del av deras erfarenhet och kunskap inom omrÄdet. I mina resultat har det framkommit att förskolans pedagoger Àr en viktig del av barns sociala utveckling. Det Àr i förskolan man fÄr sina första upplevelser av vÀnskap, men det Àr ocksÄ dÀr i relationerna som man kan bli utsatt, eller utsÀtta andra, för verbal krÀnkning.

Detta Àr en enkÀtundersökning som studerar hur personal i förskolan arbetar med barnens motoriska utveckling och vilka förutsÀttningar deras utemiljö har, bÄde den egna gÄrden och nÀromrÄdet. Den undersöker Àven om personalen anser att de har kunskaper om barns motoriska utveckling och om de gör nÄgon systematisk bedömning av den motoriska utvecklingen hos barnen. Om de gör det, har de nÄgot ÄtgÀrdsprogram om de anser att nÄgon ligger efter.Det Àr 18 informanter som har besvarat enkÀten och de arbetar pÄ fem olika förskolor.TvÄ av fem förskolor anser att deras utemiljö Àr bra och fyra av dem har tillgÄng till naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan. Förskolan som ligger centralt har av naturliga orsaker inte ett naturomrÄde i direkt anslutning till förskolan med de Äker med buss till andra omrÄden. De tvÄ som ansÄg att deras utemiljö var mindre bra ansÄg att gÄrden var för liten och inte sÄ utmanande.De flesta ansÄg att de har goda eller tillrÀckliga kunskaper om barns motoriska utveckling Àven om mÄnga anser att de aldrig kan fÄ för mycket av den kunskapen.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Barnlitteratur kan ha en stor roll i barns utveckling i den tidiga Äldern. Detta examensarbete fokuserar pÄ barnlitteraturens betydelse för barn i förskolan och skolan. Syftet med studien har varit att studera hur lÀrarna anvÀnder sig av barnlitteratur och hur litteraturen anvÀnds i förskolan och skolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur vÀcker pedagoger barns intresse för att lÀsa? Hur sÀger pedagoger att de anvÀnder sig av barnlitteratur i undervisningen? Vad anser barn om barnlitteratur? De metoder som anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningar har varit intervjuer med lÀrare och frÄgor i form av enkÀter för barn/elever pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.

Arbetet ger en översikt om hur 10 stycken specialpedagoger/lekpedagoger beskriver det lekpedagogiska förhÄllningssÀtt vilka styrkor och nackdelar det ser med det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet samt hur och om det gagnar barns utveckling och lÀrande. I arbete diskuteras Àven om och i sÄ fall hur specialpedagogerna har pÄverkats genom att Àven vara utbildade lekpedagoger. Vi har anvÀnt oss av intervjuer i denna undersökning. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att samtliga specialpedagoger/lekpedagoger anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet Àven utanför lekarbetsrummet. De upplever det som ett positivt förhÄllningssÀtt som gagnar barns utveckling och lÀrande. Det finns dock skillnader i nÀr i sitt specialpedagogiska arbete de anvÀnder sig av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet. De kunde Àven se vissa svÄrigheter med att anvÀnda sig renodlat av det lekpedagogiska förhÄllningssÀttet i mötet med en del barn..

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger ser pÄ sin egen betydelse under utevistelsen pÄ förskolegÄrden, hur de uttrycker sig om förskolegÄrdens möjligheter att skapa förutsÀttningar för barns lek och lÀrande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegÄrden skulle kunna utvecklas. VÄra erfarenheter Àr att förskolegÄrden mÄnga gÄnger anvÀnds som en rastplats och inte som en plats dÀr det tas tillvara pÄ barns lek och lÀrande. I vÄr studie anvÀnde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vikom fram till att pedagogernas instÀllning till utevistelsen och deras syn pÄ förskolegÄrden har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna Àr glada över den utveckling som nyligen skett pÄ deras förskolegÄrd men de upplever att det finns potential att utveckla den Ànnu mer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att frÀmja barns inlÀrning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag Àr mer stillasittande Àn förut och att det hÀmmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmÄga. FrÄgestÀllningen Àr vilken kunskap förskollÀrarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet anvÀnder motorisk trÀning i deras verksamheter. För att ta reda pÄ resultatet gjordes en kvalitativ forskning med Ätta förskollÀrare som intervjuades enskilt dÀr intervjufrÄgorna var öppna för att ge förskollÀrarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollÀrarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att frÀmja fortsatt fysisk aktivitet, men det Àr fÄ som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn pÄ förskolans inomhusmiljö och hur de ser pÄ förÀndringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lÀrande. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ vilka begrÀnsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr frÄn Àr: Vilken syn pÄ förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? PÄ vilka sÀtt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer pÄverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda pÄ detta anvÀndes enkÀtundersökning dÀr 45 enkÀter delades ut pÄ förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger pÄ olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall pÄ tre pedagoger.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Vi har undersökt pedagogernas syn pÄ den fria leken betydelse i förskolan den förekommer bÄde i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fÄtt in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna Àr eniga om att den fria leken Àr viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser Àven att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.