Arbetsart: C-uppsats i Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Sidantal: 36 Titel: Krishantering i förskolan Författare: Christian Düberg Handledare: Ingrid Hillborg Datum: 2007-01-05 Bakgrund: Ämnesområdet är valt då jag dels anser att min egen kunskap inom detta ämne är något bristfällig, dels att det är ett intressant och ständigt aktuellt ämne. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på ett så bra sätt som möjligt bemöter barn i 1-5 år i en krissituation. Syftet är även att belysa förskollärares erfarenheter av krishantering. Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation? Metod: Metoden som använts är kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor som arbetar på olika sätt med krishantering. Resultat: Det framkom under arbetets gång att det fanns ett samband mellan erfarenhet av krissituationer och tiden som lades ner på krisarbetsfrågorna..

BakgrundUnder vistelsen på förskolan tillbringar barnen mycket tid ute på gården och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehåll av varierande inslag för att barn ska lära och utvecklas. Utomhuspedagogik står för den okonstlade upptäckten av att erfara här och nu. För att lärande ska ske på ett för barnen meningsfullt sätt bör både gården och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptäckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet är vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebär för barns lärande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att få reda på pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett utredningsverktyg inom social- tjänsten som har haft stor framfart i Sverige de senaste åren. Det finns tre viktiga områden som verkar inom BBIC vilka är "barnets behov", "föräld- rarnas förmåga" samt "familj och miljö". Syftet med detta arbete var att undersöka hur fem socialsekreterare upplevde att dessa områden blev tillgodosedda, hur BBIC fungerat som arbetsmetod samt att undersöka vilka dessa socialsekreterare anser haft mest nytta av BBIC. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats har använts för att komma fram till resultatet. För att ta reda på vad dessa socialsekreterare ansåg genomfördes intervjuer och resultatet av studien visade att det fanns många likheter mellan de intervjuade socialsekreterarnas åsikter och att många av deras uppfattningar var i linje med den tidigare forsk- ningen.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lärande och pedagogers syn på barns lärande. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lärande. Arbetet handlar även om hur fyra pedagoger ser på barns lärande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig på ligger centralt i en storstad.

Barns språkutveckling är central i alla förskolors arbete, oavsett inriktning på verksamheten.De förskolor som betonar språket som sin profil i verksamheten och de s.k. språkförskolorna som reserverat ett antal platser i barngruppen för barn med språksvårigheter specialiserar sig dock ytterligare på språket i sin verksamhet.Syftet har varit att söka reda på huruvida språkförskolan och den vanliga förskolan skiljer sig åt i arbetet för barns språkutveckling. För att uppfylla syftet har intervjuer med pedagoger i den vanliga förskolan och språkförskolan genomförts. Genom intervjuerna söks en klarhet i hur man arbetar med språket i de olika verksamheterna samt hur pedagogerna upplever vad som är viktigt i arbetet för en positiv språkutveckling. Detta har sedan ställts i relation till läroplanen samt den forskning som finns kring barns språkutveckling och språkstimulering i förskolan.

Abstract Arbetsart: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 40 Titel: Inte bara en flodvåg? Författare: Sofie Dahlberg & Linda Rudolfsson Handledare: Ann- Sofie Råstam Datum: 2005-12-30 Bakgrund: Vi valde ämnesområdet för att vi anser att kunskap om krishantering i skolan och barns sorgreaktioner saknas i vår utbildning. Är det tabu att prata om kriser, sorg och död i skolan? Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur lärare i skolan bör agera vid krissituationer, som t. ex.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare arbetar med barns motorik i förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka mål har förskollärare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollärare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollärare vara hinder för rörelse?I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod och fem förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollärarnas mål med rörelse i förskolan är att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmågan. Förskollärarna beskriver att det förekommer en mängd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn på den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. På Reggio Emilia inspirerade förskolor benämner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fått fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön är mycket viktig när det kommer till barns lärande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lärande.

Syftet med denna studie var att studera på vilka sätt matematik kommer till uttryck i barns lärande lek på förskolan. Vår frågeställning är: på vilka sätt kan matematik komma till uttryck i den lärande leken? Metodvalet till studien var videoobservation då den lärande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi använde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska händelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie är sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mäta och antal och siffror.

Syftet med vårt arbete är att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhållningssätt till barns lek. Metoddelen bygger på intervjuer med sex förskollärare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vår undersökning kom vi fram till att förskollärarnas genomgående tankar kring lek är att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lärande. Förskollärarna betonar också att den sociala och språkliga kompetensen utgör den största delen av lärandet i leken. Tids- och utrymmesmässigt är leken prioriterad, men att det ändå förekommer skillnader som beror på tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.