Syftet med vårt arbete är att se hur språkarbetet bedrivs på de förskolor vi har undersökt. Vi vill även veta vilka erfarenheter pedagogerna har av språkarbetet på förskolan samt hur förskolan dokumenterar barnens språkutveckling. Vidare är syftet att andra pedagoger ska få en möjlighet att se hur andra pedagoger tänker och arbetar med språkutveckling. Vi anser att vår studie är relevant för läraryrket då språkarbetet med barnen är något som alla lärare oavsett årskurs arbetar med och det löper som en röd tråd i allt de gör. Eftersom att vi båda dessutom är intresserade av barns språkutveckling och nyfikna på hur språkarbetet kan se ut på olika förskolor var vi överrens om att en jämförelse av olika förskolor skulle ge oss kunskap om det.

Syftet med denna rapport är att nå kunskap om hur fritidspedagoger kan arbeta för att skapa trygghet, vänskap och verka för en inkluderande miljö inom skolan och fritidshemmet. Rapportens tillämpade insamlingsmetod har varit kvalitativa intervjuer i syfte till att samla in bred data. Just denna metod valdes för att kunna ge fritidspedagogen möjlighet att ge så uttömmande svar som möjligt under intervjutillfället. Inför intervjuerna hade färdigbestämda frågeområden skapats, medan de efterföljande följdfrågorna tilläts variera beroende på de svar som gavs. Antalet informanter som ställde upp för att intervjuas var åtta stycken.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i Barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en Barngrupp. Jag valde att arbeta utifrån en kvalitativ metod där jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna gjordes på en och samma förskola där avdelningarna består av åldersindelade Barngrupper. Intervjupersonerna var från olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med både stora och små barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade så påbörjades en sammanställning av det insamlade materialet för att fastställa ett resultat.

Denna uppsats har till syfte att undersöka om det är möjligt att som pedagog tälja leksaker i en Barngrupp medan barnen leker. Undersökningen har även inriktats mot om det egna förhållningssättet till själva utförandet av att tälja leksaker, kan ha inverkan på barnens lek. En frågeställning har då varit om leksakers utformning har betydelse för barns fantasiutveckling. Den egna utvecklingen av gestaltningsförmågan har också observerats. En kvalitativ forskningsmetod har legat till grund för undersökningen som kan jämföras med en aktionsstudie.

Syftet med denna studie har varit att få en vidgad förståelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frågeställningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhållas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

I detta arbete har jag studerat hur traditionella könsroller träder fram hos barn i den fria leken. I arbetet har jag utgått ifrån ett genusperspektiv där jag förklarar vad det innebär med traditionella könsroller och varför det är viktigt att ifrågasätta dem. Enligt egna erfarenheter ifrån förskolan har jag märkt att genus är ett ämne som inte kommit fram riktigt i det dagliga arbetet och därför fann jag det intressant och viktigt att lyfta fram och synliggöra ämnet. När jag påbörjade min undersökning utgick jag ifrån fyra olika problemområden. Dessa områden var hur barnen utnyttjar miljön på förskolan, val av lekar, pedagogernas förhållningssätt till sin Barngrupp samt deras egen inställning till genus.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att Barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en Barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att Barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en Barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse av hur pedagoger i förskolan definierar och jobbar med barn med svårigheter i sociala samspel. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer av tio förskollärare som arbetar med åldrarna ett till sex år.De huvudsakliga resultaten som framkommer är att pedagogerna definierar barn med svårigheter i sociala samspel främst utifrån hur miljön påverkar men också utifrån att barnet har svårigheter inom sig själv. De lyfter fram att barnet kan uppvisa ett utagerande eller inåtvänt beteende där det senare är lättare att missa. Förekomsten av barn med sociala samspelssvårigheter upplevs ha ökat genom åren och det finns tre till fem barn i en Barngrupp som har dessa svårigheter. De arbetssätt som nämns vara de mest effektiva med barn som har svårigheter i sitt sociala samspel är dels ett proaktivt arbetssätt där miljöns betydelse och en närvarande pedagog framhävs.

Vad syftar egentligen teaterföreställningen i skolan till? Servera god konst eller bredda undervisningen, eller kanske både och? Varför finns musik och bild som ämnen i skolan men inte teater? Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med en kulturarbetare, en skådespelare, en Barngrupp, en lärare och en pedagog med teaterhobby. Studien ger ett sken av att de förutsatta motsättningarna om konst eller pedagogik egentligen är en begreppsfråga. Fokusen borde ligga på vad som händer i mötet mellan skola och teaterföreställning snarare än huruvida teater representerar konst, pedagogik eller vad det än vara månde..

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför Barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation.Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att Barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en Barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.