Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Denna Studie presenterar resultat utav analys av existerande grafiska gränssnitt i syfte att definiera förutsättningar och regler för ett idealt grafiskt gränssnitt till mobila enheter inom spel.Sammanlagt presenteras 6 olika regler rörandes färg, form och positionering. Dessa regler används sedan för att skapa grafiskt gränssnitt på ett mobilspel vid namn ?Soulfood?..

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst.

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts på sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn på blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de känner sig trygga i.

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

Ständigt får man i skolans värld höra?du får inte göra så? och ?sluta med det där?, eleverna blir dagligen påminda om de regler som finns i skolan. Trots detta så bryter de dagligen mot dessa regler. Vad kan vara orsaken till detta, vet eleverna om vilka regler de har på skolan och varför? Vi har gjort en undersökning som visar att om eleverna själva bearbetar, formulerar och dramatiserar olika scenarier utifrån skolregler har de lättare för förståelsen och befästningen av vikten av att ha regler..

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Eftersom databaser blir allt vanligare och används mer och mer inom allt större områden är det viktigt att finna modelleringsspråk som kan modellera egenskaperna för databashanteringssystemen under analys och design fasen. Aktiva databashanteringssystem har egenskapen att automatiskt kunna reagera på händelser som uppkommer. Aktiva databashanteringssystem klarar av att hantera s.k. ECA-regler. ECA-regler består av händelse, villkor och handling.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem år. Likaså behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De två iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i två förskolor i två kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begränsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de två förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna när det gäller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.