Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 3 av 302

Tid Àr pengar : hur lÀrare pÄ Komvux upplever att resurserna pÄverkar det pedagogiska arbetet

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

OMT-A : Praktisk utvÀrdering m.a.p verksamhetsregler

En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Stabilitets- och tillvÀxtpakten inom EU : uppfylls reglerna?

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

?Man Àr ju ett föredöme nÀr man Àr ute och handleder undersköterskor och elever. . .? : en studie om sjuksköterskans pedagogiska roll inom kommunal Àldreomsorg

Inför bildandet av Ekonomiska och MonetÀra Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att fÄ deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att sÀkerstÀlla att de deltagande lÀnderna hade en nÄgorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter intrÀdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken Àven fortsÀttningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillvÀxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gÀllande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande lÀnderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio Är.

Betydelsefullt HVB En kvalitativ studie om betydelser av regler och relationer pÄ ett HVB för ensamkommande barn

I denna uppsats studeras betydelsen av regler och relationer pÄ boendet Olympen,ett HVB för ensamkommande barn. Studien har en kvalitativ ansats och vÄrtmaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat trepersoner ur personalgruppen och tre av ungdomarna som bor pÄ Olympen.Ungdomarna Àr 15-17 Är och har permanent uppehÄllstillstÄnd. Under vÄr studieav reglernas och relationernas betydelse har vi sett att de bÄda rymmer flera olikabetydelser. Vad gÀller relationer har vi kunnat se positiva betydelser somstödjande, tillitsskapande och omhÀndertagande, men ocksÄ negativa betydelsersom bekrÀftande av ensamhet och att bli illa behandlad.

Mammabarnanstalt : Barn i fÀngelse - bra för barnet, bra för mamman, bra för samhÀllet

Synen pÄ vad som Àr bÀst för barnet dÄ modern sitter pÄ anstalt har förÀndrats. Det har visat sig att det bÀsta för barnet i mÄnga fall Àr att stanna hos sin moder trots fÀngelsevistelse, snarare Àn att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rÄdande uppfattningen. Mitt förslag Àr ett stÀllningstagande i en nu rÄdande het debatt..

Regler och rutiner : En fusions konsekvenser för en organisations formella regler och informella rutiner

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler

I Elevers förhÄllningssÀtt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolÄr 6 upplever och förhÄller sig till klassrumsregler. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers förhÄllningssÀtt till regler för att kunna underlÀtta lÀrarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprÀtthÄllas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer dÄ vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus pÄ intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler Àr ett diffust begrepp som innefattas av mÄnga olika faktorer som försvÄrar elevers förhÄllningssÀtt till dem.

Sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda barn med cancer : En litteraturstudie

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vĂ„rda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats pĂ„ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med bĂ„de kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och förĂ€ldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmĂ„gan att vĂ„rda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vĂ„rda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. NĂ„gra viktiga aspekter som framkom var att barnet och förĂ€ldrarna skulle involveras i barnet omvĂ„rdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan kĂ€nna hjĂ€lplöshet och maktlöshet nĂ€r barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och kĂ€nslomĂ€ssigt pĂ„frestande arbete. Varje dag utsĂ€tts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade bĂ„de förĂ€ldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Kul pÄ rasten - Upplevelse av delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö hos barn med Juvenil Idiopatisk Artrit

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

Ett barn blir till - diskursiva konstruktioner av Barnet i förskolans lÀroplan

Detta examensarbete utgörs av en diskursteoretisk textanalys av förskolans lÀroplan i syfte att undersöka förskolans konstituerande makt att bestÀmma vad ett barn Àr. Genom att analysera hur ett antal nodalpunkter kopplas och misslyckas med att kopplas samman i ekvivalenskedjor som fyller begreppet ? mÀstersignifikanten ? Barnet med innehÄll har jag velat kartlÀgga hur Barnet konstrueras. Analysen visar hur de diskursiva konstruktionerna ?det ofÀrdiga barnet?, ?det kompetenta barnet?, ?det situerade barnet?, ?barnet som natur? samt ?det individuella barnet? skrivs fram i lÀroplanen, hur de förhÄller sig till varandra och hur det priviligierade tecknet lÀrande fungerar som meningsskapare Ät Barnet inom de olika diskursiva konstruktionerna.

N?R DR?MMEN OM ETT BARN G?R F?RLORAT - En litteraturstudie om hur sjuksk?terskan kan m?ta kvinnans behov av omv?rdnad vid tidig graviditetsf?rlust

Bakgrund: Tidig graviditetsf?rlust ?r en vanlig men ofta tabubelagd h?ndelse som kan medf?ra djup sorg, skuld och oro hos drabbade kvinnor. De har ofta ett stort behov av emotionellt st?d, tydlig information och ett empatiskt bem?tande fr?n sjuksk?terskan. Detta st?ller h?ga krav p? personcentrerad omv?rdnad.

Solcellsanl?ggningar p? landsbygden, vad s?ger lokalbefolkningen? En studie om lokalbefolkningens uppfattningar av solcellsanl?ggningar

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Etiska regler och konkurrensregler inom advokatyrket

Uppsatsen innehÄller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt Äterfinns inom advokatyrket, pÄverkar konkurrensen och de konflikter som uppstÄr mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshÀmmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler pÄ ett sÄdant sÀtt att minsta möjliga skada uppstÄr för konsumenterna av advokattjÀnster. Resultatet av uppsatsen Àr att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de pÄverkar marknaden pÄ ett negativt sÀtt utan att medföra motsvarande vinster annorstÀdes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->