Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och Barnen får vara med och välja, så uppfattar Barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor.

Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när Barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att Barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan Barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera Barnen, så går Barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad Barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket Barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån Barnens intresse vill också Barnen lära sig..

Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick Barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade Barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med Barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna.

Syftet var att beskriva och förstå hur förskollärare upplever att de i bildskapande aktivite-ter möjliggör för Barnen att vara kompetenta. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem verksamma förskollärare som alla arbetar med barn inom ål-dersgruppen ett till tre år. Studiens resultat visade att de intervjuade förskollärarna be-skriver olika sätt att arbeta på för att skapa möjligheter för Barnen i deras bildskapande aktiviteter och att de därmed arbetar utifrån olika sätt att se på barn. Detta, i sin tur, leder till att de förhåller sig på olika sätt till Barnen, från att se dem bara som ?små? till att se Barnen som kompetenta individer.

Inför starten av en ny förskola väcktes vårt intresse för hur samspelen mellan de yngre Barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgångspunkt i den tidigare forskningen om de yngre Barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att använda oss av Sterns teorier om barns självutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vår förståelse av omvärlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. Vår frågeställning är: Vad händer i samspelet mellan de yngsta Barnen (1-3 år) under inskolningen på för-skolan? Undersökningen genomfördes i två förskolegrupper med hjälp av videokamera och lö-pande protokoll.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att undersöka vad barn tänker och kan lära sig om sina rättigheter. VI har arbetet med två olika förskoleklasser för att göra de medvetna om Barnkonventionen och sina rättigheter. De tio grundsatserna, utifrån FN:s Barnkonvention, har varit grunden för att göra Barnen medvetna om sin rättgheter. Metoden som vi har använt oss av är gruppintervjuer/samtal, enskilda intervjuer och observationer. Under praktiken gång har vi samtal med Barnen i grupp efter vi läst en saga.

BAKGRUND:Skolverket visar att barns läsförståelse under senare år har minskat. I litteraturen har vi lästom hur pedagoger kan använda sig av olika stödstrukturer för att hjälpa Barnen till bättreförståelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvärld är beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med Barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sätt att få tadel av deras föreställningsvärldar.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rädsla ochensamhet ur innehållet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet användes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeåtta intervjuer på barn i förskoleklass i två kommuner.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med Barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot Barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att Barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten.

Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för Barnen och att Barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker.

Denna studie belyser hur barn i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus utifrån illustrationerna i två utvalda barnböcker. De två barnböcker som används i studien är "Grodan och fågelsången", och "Hej och godnatt-vi har lekfnatt". Syftet med studien är att undersöka hur Barnen i förskolan använder sina tidigare erfarenheter när de samtalar om genus. Med detta syfte lyfts även frågeställningarna vilka yttre faktorer fokuserar Barnen på när de beskriver genus utifrån illustrationerna i barnböckerna samt vilka erfarenheter använder Barnen när de samtalar om genus. Studien är genomförs på två olika förskolor och Barnen som ingår i studien är 3-5 år.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att undersöka hur klassrumsmiljön kan bli bättre av att Barnen utövar fysisk aktivitet under skoldagen. Intervjuer och observationer har genomförts för att undersöka detta. Undersökningarna har varit förlagda till en förskoleklass på en mellanstor skola i södra Sverige. Klassen består av 20 barn varav 12 är pojkar och 8 är flickor. Resultaten visar att om Barnen får röra på sig under skoldagen blir de mer koncentrerade och klassrumsmiljön blir lugnare.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad Barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket Barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån Barnens intresse vill också Barnen lära sig..

Det har i tidigare studier framkommit att Barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att Barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där Barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos Barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med Barnen. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos Barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.  .