Den här studien handlar om Barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var Barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick Barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland Barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland Barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland Barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland Barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland Barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland Barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Så snart barnet har upptäckt att hon finns, kommer frågan vad eller vem hon är. Hur hon utvecklar sitt själv och sin självbild är beroende av många olika faktorer. Under de senaste åren har barn från barnhem i Ryssland kommit till Sverige för att bo hos svenska familjer. Bodens kommun har under ett flertal år bedrivit ett feriehemsprojekt för ryska sommarbarn. Syftet med denna studie var att ta reda på om ryska barnhemsbarns anknytning, självbild och framtidstro påverkades av att åka till en familj i Sverige under en kort period.

I detta arbete beskrivs hur lekterapeuterna på några sjukhus arbetar med att hjälpa barn att bearbeta traumatiska händelser med hjälp av leken. Jag har intervjuat tre lekterapeuter om deras syn på hur de på bästa sätt kan hjälpa Barnen. Resultaten visar att personalen på lekterapin alltid finns där som stöd i Barnens bearbetning och att de har tid för varje barn. Deras mål är att Barnen ska vara trygga och att Barnen ska komma ihåg lekterapin som något positivt. Lekterapin är en fri zon - det vill säga att där får man inte göra några behandlingar eller ta stick..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland Barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland Barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland Barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur Barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever Barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med Barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om Barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att Barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där.För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med Barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten.Resultatet av vår studie visar att Barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven.

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland Barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland Barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland Barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med Barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra Barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har i det pedagogiska arbetet, med de yngsta Barnen som utgångspunkt. Med inspiration från fenomenografin har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare för att synliggöra deras uppfattningar och erfarenheter av ovan nämnda fenomen. De frågeställningar som vi i studien söker besvara är: Hur planerar, genomför och utvärderar förskollärare arbetet med den fysiska inomhusmiljön för de yngsta Barnen? Vad kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö för de yngsta Barnen? Vilka hinder och utmaningar finns vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön för de yngsta Barnen? Resultatet av studien visar att förskollärarna planerar den fysiska inomhusmiljön med barngruppen som utgångspunkt, gör förändringar utifrån Barnens uttryckta intressen samt utvärderar kontinuerligt i arbetslaget. En god fysisk inomhusmiljö för de yngsta Barnen kännetecknas dels i termer av trygghet, dels av utmaningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan Barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger Barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver Barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur Barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med Barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för Barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet.

Barn som bevittnat våld mot en nära anhörig kallas de glömda Barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige våld i familjen. Enligt socialtjänsten är dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gällande misshandlade kvinnor har framkommit att många barn varit närvarande när misshandeln skett. Det har även visat sig att mönstret upprepat sig när Barnen vuxit upp och själva får relationer.