Sökresultat:
3175 Uppsatser om Barnböcker genus - Sida 6 av 212
Att arbeta med genus i förskolan
Genus och jÀmstÀlldhet Àr omrÄden som finns inskrivet i LÀroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. SÄledes ligger det i förskolans uppdrag att pÄ ett eller annat sÀtt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare, yrkesverksamma pÄ olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att nÄgra arbetsomrÄden utkristalliserades, nÀmligen bemötande, böcker och sÄnger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.
Alla vinner! Det Àr ju det som Àr sjÀlva idén! : En intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar om genus och jÀmstÀlldhet.
Studiens syfte Àr att ur ett genusperspektiv synliggöra hur ett urval pedagoger resonerar kring jÀmstÀlldhet och genus. Pedagogens uppdrag genom lÀroplanen Àr att lÄta varje barn utvecklas utan begrÀnsningar frÄn stereotypa könsroller. Samtidigt visar studier att det oftast Àr barnen sjÀlva som initierar könsöverskridande lek medan de vuxna har en relativt könsstereotyp syn pÄ barnens lek och lÀrande.Intervjustudien har gjorts med fem pedagoger verksamma inom förskolan. Deras Älder, utbildning och erfarenheter av arbete med barn har stor variation. Genom intervjuerna har pedagogerna fÄtt resonera kring frÄgor rörande genus och jÀmstÀlldhet, i samhÀllet i stort men ocksÄ i deras vardagliga arbete med barnen.
"Jag försöker behandla dom lika: Att arbeta med jÀmstÀlldhet och genus i skolan"
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.
Genusmedvetenhet i en förskola
Detta examensarbete behandlar pedagogers sÀtt att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i en förskola i förhÄllande till lÀroplanen. Studiens syfte Àr att beskriva hur pedagoger verksamma pÄ en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till lÀroplanen. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i sÄ fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jÀmstÀlld/jÀmlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar pÄ avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort en gruppintervju samt observationer pÄ en förskola. Kapitlet tidigare forskning presenterar olika relevanta begrepp, olika förvÀntningar pÄ flickor och pojkar, hur viktigt pedagogens medvetenhet Àr för ett lyckat arbete med genus samt förskolors svÄrighet att nÄ mÄlen gÀllande genus i lÀroplanen.
FörestÀllningar och uppfattningar om genus i förskolan. En fallstudie
Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.
Beslutsfattande? förvÀntas mÀnniskor fatta beslut pÄ olika sÀtt beroende pÄ genus?
Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀnniskor beroendepÄ genus förvÀntas hantera situationer som innefattar beslutsfattande.Totalt deltog 28 personer frÄn tre olika arbetsplatser som skattade hurvÀl 25 pÄstÄenden stÀmde in pÄ fyra fiktiva personer som presenteradesmed personbeskrivningar. Dessa beskrivningar skiljde sig Ät genomkön och bekantskap till undersökningsdeltagarna. De kvinnliga fiktivapersonerna uppfattades som mer rationella och intuitiva Àn de manligafiktiva personerna. Undersökningsdeltagarna ansÄg att de fiktivapersonerna med samma genus tenderade att besitta positiva egenskapergÀllande beslutsfattande i större utstrÀckning Àn de fiktiva personernamed motsatt genus. Kvinnliga försöksdeltagare ansÄg att de personersom de beskrevs vara nÀra vÀn med hade en mindre beroendebeslutsstil Àn de som de inte vara nÀra vÀn med, medan det motsattaförhÄllandet rÄdde för mÀn.
Virtuellt Genus : Hur virtuella agenters visuella genus pÄverkar bemötandet frÄn anvÀndare
Att föra en dialog med en virtuell karaktÀr blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjÀnst pÄ en hemsida, att testa agentens grÀnser och vara otrevlig och förolÀmpa den virtuella agenten Àr en förekommande hÀndelse likasÄ. Virtuella karaktÀrer blir ofta representanter för könsstereotyper, i vÀrsta fall kopplas den förolÀmpning som ges till agenten ocksÄ till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar pÄ att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolÀmpningar fÄr agenten. Detta visar att det Àr viktigt att ta hÀnsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, dÄ förolÀmpning uppstÄr i olika mÀngder trots att agenterna i övrigt Àr identiska..
Genus i Barnets BÀsta : En jÀmförande studie av FörvaltningsrÀttens LVU-domar med fokus pÄ barnets eget beteende
Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..
JÀmstÀlld förskola?
Abstract
Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus.
Malmö högskola.
Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och
jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola
ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och
att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser
pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger
pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i
arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om
genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet.
Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans
resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om
genusordningen.
Det oreflekterade regerar. En kvalitativ studie om systematiskt arbetsmiljöarbete och genus inom en kommunal omvÄrdnadsförvaltning
FolkhÀlsovetenskapligt program.
Flanosaga som underlag för samtal kring teknik och genus i förskola och förskoleklass : Ett antal pedagogers Äsikter
Jag och tre studenter har tillverkat ett material som utgörs av en flanosaga som Àr tÀnkt att anvÀndas som grund för samtal kring teknik och genus. Detta Àr en undersökning som syftar till att ta reda pÄ vad ett antal pedagoger, verksamma inom förskola och förskoleklass, har för tankar och Äsikter kring det material vi tillverkat. Fem pedagoger har intervjuats och förutom tankar kring materialet har de Àven fÄtt berÀtta om deras verksamheter ? ur tekniksynpunkt och genussynpunkt samt hur de ser pÄ teknik och genus i allmÀnhet. Pedagogernas resonemang kring teknik och genus ser ungefÀr lika ut med nÄgot undantag.
FritidslÀrares resonemang kring pojkar, flickor och genus.  :
I denna studie har vi intervjuat fem fritidslÀrare med hjÀlp av en vinjett som utgÄngpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angÄende genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslÀrarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor pÄ ett likvÀrdigt sÀtt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende pÄ kön. Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lÀrares tal om pojkar och flickor. För att fÄ de svar som studiens syfte och frÄgor krÀver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn lyder: hur konstrueras genus i lÀrares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lÀrare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus Àr nÄgot som, utifrÄn de intervjuade fritidslÀrarnas perspektiv, inte fÄr nÄgon större uppmÀrksamhet i deras arbete.
Konstruktion av genus i Karlskronas pingstförsamling
Uppsatsen undersöker utifrÄn Tillys (2000) teori om bestÀndig ojÀmlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien Àr kvalitativ och metoderna observation och intervju har anvÀnts..
Tor, Ola, Leo och Elsa : - en diskursanalytisk studie av hur genus konstrueras i tvÄ lÀseböcker avsedda för grundskolans tidigare Äldrar
Syftet med den hÀr studien Àr att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i tvÄ lÀseböcker avsedda för grundskolans tidigare Äldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i lÀromedlen förstÀrker och/eller bryter mot rÄdande genusstereotyper. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare Àn som biologiskt nedÀrvda, bestÀndiga och oförÀnderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Analysen syftar dÀrmed till att analysera lÀsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar pÄ hur genus konstrueras i texterna.
LÀrare och genus : En studie om lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt kring genus i skolan
Syftet med undersökningen Àr att belysa och bidra med kunskap om lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lÀrarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor nÀr de undervisar. Forskningsansatsen Àr kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jÀmstÀlldhet Àr nÄgot som Àr viktigt för lÀrarna.