I denna kandidatuppsats ligger fokusen på kommunen Gnesta, i Södermanlands län. Syftet är att undersöka de framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrån förutsättningarna som ges. För att analysera ungdomarnas framtidsplaner används begreppen plats (kommunen), genus, samhällsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen är till stor del baserad på fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i årskurs nio, hur deras framtidsval såg ut och varför. Till hjälp har jag även tagit del av en redan genomförd enkätstudie..

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt gränssnitt och användarupplevelse men även ifall det finns skillnader mellan män och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrån genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar på 5 kvinnor och 5 män i åldersgruppen 20-30 år. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori från vetenskapliga studier inom genus och estetik använts för att ge oss en ökad kunskap inom ämnena. Av resultatet kom vi fram till många likheter i hur estetiken påverkar män och kvinnors Internetanvändning och användarupplevelser.

Vårt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda på barns föreställningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fånga elevernas tankar på ett naturligt sätt skapade vi en pjäs om genus där vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjäs framförde vi sedan för skolår 3 och skolår 6. Vår avsikt med pjäsen var att den skulle fungera som en utgångspunkt och igångsättare för elevernas tankar om ämnet och därför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjäsen för att fånga upp deras reaktioner. Våra frågeställningar var följande: Vilka reaktioner väcktes hos eleverna när de genom pjäsen fick se den traditionella genusordningen omvänd? Kan man se någon skillnad i reaktionerna beroende på ålder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktärerna och i så fall på vilket sätt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av våra intervjuer är att de flesta av våra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvänd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna än hos pojkarna.

This study aims to provide a picture of how fathers and mothers are produced in judgments regarding child custody and to investigate if any of the parties is aggrieved because of their gender. The material consists of six legal cases. The study is based on gender theory and social construction. It represents a qualitative method where we have used text analysis. The previous research is contradictory as on one hand it shows that there are different criteria related to the parents' gender when it comes to caring for children in both child welfare investigations and the courts.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material.

Den här studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frågan om hur vi kan förståpars konflikter och hanteringen av dessa utifrån begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förståelse för pars konflikter på mikronivå, samt till att kontextualiseradessa i förhållande till en samhällelig genus- och tvåsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer är attbetrakta som nödvändiga och deras inverkan på relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gäller konflikthantering ochrelationens tillstånd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnårbalans mellan individuella och relationella behov.

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Syftet med denna uppsats var att genom en text- och bildanalys se hur Jesus framställs i lärobokstexter samt att söka efter tecken på manlig dominans och kvinnlig underordning i läroboksmaterialet. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används på två högstadieskolor. Förutom undersökningen har jag också gjort en mindre studie av referenslitteraturen och ger en bakgrund av problemläget inom läroboksgranskning, genus och Jesusforskningen för att läsaren ska begripa hur omfattande och svårt detta problemområde är. Resultaten har sedan diskuterats mot styrdokumentens direktiv samt delar av referenslitteraturen. De viktigaste resultaten som framkommit av denna undersökning är att läroboksförfattarnas material vinklar Jesus främst som kärleksfull lärare.

Denna C-uppsats är en forskningsöversikt över ämnet ledarskap och genus i socialt arbete. Syftet med denna forskningsöversikt är att analysera nio vetenskapliga artiklar inom detta område för att få en översikt över ny forskning ifrån 2000-talet. Detta gäller forskning som söker att förstå varför det är viktigt med genus i ledarskapet, inom det sociala arbetet. De valda artiklarna är publicerade på 2000-talet, ifrån år 2001 fram till år 2012, detta för att samla så ny och färsk data som möjligt inom ämnesområdet. Syftet är även att besvara två frågeställningar; 1.

Mitt examensarbete diskuterar behovet och det faktiska användandet av, ett genus perspektiv inom Studie- och yrkesvägledarutbildningen vid Malmö Högskola. Arbetet belyser en utvald grupp färdigutbildade vägledares uppfattning om behovet av kunskap i genusteori i sitt arbete. Dessutom ville jag undersöka hur vägledarna ser på sina egna kunskaper om genus. Slutligen ville jag titta på hur synen på individen i genusteori förhåller sig till samtalsmodeller. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på mina praktikerfarenheter där jag upplevde att tjejer och killar presenterades för helt skilda utbildningar och yrken beroende på vilket kön de hade.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar.

AbstractThis composition is an analysis of the British writer Jeanette Winterson's novel Sexing the Cherry. My interpretation originates from the tradition of feminist literary criticism and my purpose is to read the novel against the queer theorist Judith Butler to reach an understanding of the characters queer selves.Judith Butler's theory of performative gender and her notion of sex as something derived from cultural manifestations might help me to understand the characters in the novel. For they are ambiguous in their gender identity, and the novel in it self is set forth to expand all boundaries.Keyword: Sexing the cherry, Jeanette Winterson, queer, queer-theory, queer writing, JudithButler, feminist theory.SammanfattningDen här uppsatsen är en undersökning av Jeanette Wintersons roman Skapelsens kön. Genom att läsa romanen mot queerteoretikern Judith Butler hoppas jag kunna bilda en förståelse för romankaraktärernas queera identiter. Butlers teori om genus som performativt görande och hennes resonemang kring könet som härlett från kulturella manifestationer kan hjälpa mig med detta.