Bakgrund: MÄnga patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvÄrdstiden bÄde vad gÀller tid och innehÄll. Detta var anledningen till att vÄrdpersonal pÄ intensivvÄrdsavdelningar började anvÀnda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok frÄn vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metod: Litteraturöversikt. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsÀttning och barn i Äldern 0-16 Är upplever sin psykosociala hÀlsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med Ätta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förÀlder med synnedsÀttning, att som synskadad möta sin omgivning, att fÄ stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt pÄverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsÀttning med barn i Äldern 0-16 Är utsattes för ökad psykosocialt stress.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Alkoholkonsumtion a?r grundorsak till flertalet sjukdomar som pa?verkar folkha?lsan negativt. Mindera?riga a?r mer sa?rbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol a?n vuxna. Da?rfo?r det viktigt med alkohol- och drogfo?rebyggande metoder inriktade pa? unga som ger god effekt.

Syftet med denna studie var att undersöka grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av sin kunskap för att bemöta och vÄrda patienter med borderline personlighetsstörning samt undersöka vilka kunskaper de önskade att grundutbildningen skulle ge. Sju legitimerade sjuksköterskor utan specialisering inom psykiatri som arbetar i Mellansverige deltog i studien. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Studiens huvudresultat visade att sjuksköterskorna tyckte att psykiatriutbildningen gav en bra teoretisk grund men att den inte alltid överensstÀmmer med praktiken.

UtifrÄn mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tÀnker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fÄtt sitt utrymme inom vÄrden. Det Àr av stor vikt att deras tankar och kÀnslor blir belysta för att hitta sÀtt att möta upp denna grupp. I hÀlso- och sjukvÄrdslagen betonas barns behov av information, rÄd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av Àtstörning. Tre pojkar och tvÄ flickor i Älder 15-20 intervjuades i studien.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare inblick i hur en kvinna kan pÄverkas som barn men Àven som vuxen av att vÀxa upp i en familj dÀr den ena förÀldern Àr alkoholmissbrukare. IntresseomrÄdet Àr att studera uppvÀxtförhÄllanden samt hur dessa pÄverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. DÄ tidigare forskning i huvudsak fokuserar pÄ hur pojkar och mÀn pÄverkas av att vÀxa upp i familjer dÀr en förÀlder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie pÄ kvinnor. För att fÄ en djupare inblick i problemomrÄdet valdes en kvalitativ metod dÀr fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, sÄ som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lÀgre livskvalitet Àn andra kroniskt sjuka pÄ grund av att sjukdomen pÄverkar vardagslivet i större utstrÀckning. Vid MS Àr prognosen oviss och symtomen oförutsÀgbara vilket gör det svÄrt att planera vardagen sÄ att tröttheten inte tar över utan energin rÀcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det Àr att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad pÄ fem sjÀlvbiografier. Texten analyserades utifrÄn manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och sjÀlvbild, FörÀndrad vardag, FörÀndrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebÀr en traumatisk förÀndring som pÄverkar hela livet och som medför att livet mÄste anpassas efter de nya livsvillkoren.

Patienter kommer till akutmottagningar med stora variationer av sjukdomar, skador, Älder och psykologiska tillstÄnd. Arbetet pÄ akutmottagningen Àr ofta mer inriktat pÄ de medicinska aspekterna av omvÄrdnad. Det Àr patientens upplevelser av omvÄrdnaden som fungerar som en bedömning av hur bra omvÄrdnaden utförs. Syftet med denna studie Àr att beskriva patientens upplevelser av omvÄrdnaden pÄ akutmottagningen. Den metod som anvÀnts Àr en litteraturöversikt av tolv artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod.

Den prehospitala omvÄrdnaden Àr komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvÄrden innebÀr ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. OmhÀndertagande av barn inom den prehospitala vÄrden Àr sÀllsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svÄrt att fÄ rutin i omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom omrÄdet upplevs som bristfÀllig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd skattar sin yrkeskompetens för vÄrd av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta sjÀlvskattningsformulÀret ?SjÀlvskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrd vid omhÀndertagande av akut sjuka barn?.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.