Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval.

Var tionde till femtonde barn som föds hamnar på neonatalvårdavdelningar. Barnen är sjuka och behöver specialistvård. När detta sker förändras föräldrarnas livsvärldar. Sjuksköterskor behöver därför få en ökad kunskap om pappornas förändrade livsvärldar, för att kunna lindra deras lidande. De behöver även få en ökad förståelse av att vårda hela familjen, för att även kunna se till pappornas vårdbehov.

Dino Helmefalk?Förbrytarmänniskor? ? En studie om rättsväsendets syn på psykiskt störda lagöverträdareLinnéuniversitetet, Ekonomihögskolan 2010 Hur ska rättsväsendet se på en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott men som lider av en psykisk störning och som kanske inte ens inser vad denne gjort sig skyldig till? Rättsväsendet i västvärlden har sedan antiken gett dessa förbrytare en särställning i lagens ögon. De flesta av oss har en åsikt om frågan. Jag har gjort en djupdykning i problemet för att räta ut eventuella frågetecken som man möter. Intresset har alltid funnits för detta ämne men först nu har jag fått chansen att verkligen ta reda på svaren. I uppsatsen tas rättsväsendets syn på dessa förbrytare upp, ända från antiken fram till idag.

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1).

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Upplevelser av kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hälsovetenskapliga utbildningar är mer stressade än övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda på svenska sjukgymnaststudenter och valde därför att kartlägga upplevd stress, hälsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlägga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 på universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hälsa och stressnivå utifrån studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

"En människa som ingenting vet om döden eller endast känner fruktan inför den förstår inte heller att leva, eller lever i ständig omedveten ängslan inför framtiden. ? När hon tar itu med ämnet och inför sig själv vågar bejaka dödens existens och integrera denna visshet med sitt eget liv växer hon både psykiskt och andligt.?I skolan bör man prata om döden så snart en fråga dyker upp, t.ex. om någon anhörig, vän eller ett husdjur till ett av barnen i klassen har dött. Man kan också jobba med döden under temaarbete om livsfrågor eller om den kristna påskhögtidens mysterium.

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Bakgrund: Flera barn drabbas årligen av cancer. Många gånger har dessa barn ett syskonsom också kommer att påverkas av diagnosen. Cancer är en allvarlig sjukdom med ett långtoch ofta plågsamt förlopp. Barns utveckling är komplex och beroende av trygghet ochuppmärksamhet. När ett barns syskon får cancer kan tryggheten rubbas och uppmärksamhetenförsvinna från barnet.

Bakgrund:När barnet drabbades av leukemi förändrades familjens livsvärld och de tvingades omprioritera sin vardag. Föräldrarnas syn på sjukdomen och dess konsekvenser påverkade hur det sjuka barnet upplevde situationen. Sjukdomen medförde inte enbart negativa känslor utan även positiva. Sjuksköterskan hade en viktig roll när det handlade om att ge känslomässigt stöd och information åt föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att belysa svenska föräldrars upplevelser av den förändrade livsvärlden samt hur den hanterades, när ett av deras barn drabbades av leukemi.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närståendeMetod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.