Syftet med denna undersökning var att undersöka pÄ vilka sÀtt estetiskt lÀrande kan inverka pÄ dyslexiproblematik hos barn. Studien hade ocksÄ till syfte att ta reda pÄ vilka olika sÀtt pedagoger arbetar med barn med dyslexi och vilka olika arbetsÀtt inom estetiskt lÀrande det finns för att utveckla barn med dyslexi.Jag var intresserad av att se om estetiskt lÀrande pÄverkade barnen med dyslexi i skolan. Jag har nyttjat tidigare forskning, litteratur och intervjuer med tre pedagoger ute pÄ fÀltet för att fÄr en större uppfattning och kunskap om Àmnet. Jag följde mina forskningsfrÄgor genom studien för att fÄ fram ett tydligt resultat som möjligt..

Syftet med föreliggande studie Àr att vinna kunskap om vilka möjligheter till lÀrande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, dÀr antal barn per lÀrare varierar.Studiens teoretiska ansats Àr utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken Àr lÀrandets objekt, som Àr förmÄgor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lÀrandets akt, som handlar om hur lÀrandet gÄr till. LÀraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lÀrande för barn genom att rikta barns uppmÀrksamhet mot lÀrandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lÀrandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förstÄelse för lÀrandeobjektet. TvÄ undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lÀrare har observerats med hjÀlp av videoinspelning.Resultatet i studien visar att antalet barn per lÀrare pÄverkar kommunikationsmönstren kring lÀrandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds mÄnga fler möjligheter till lÀrande Àn barn i den stora gruppen.

En bra smÀrtbedömning Àr en förutsÀttning för att ge adekvat smÀrtbehandling till barn. MÄnga studier visar att barns smÀrta ofta Àr underskattad och dÀrmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier Àr det sÀrskilt svÄrt att tolka deras smÀrtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svÄrigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avlÀsa smÀrta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte pÄvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara Àrftliga, men Àven miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa förÀldrars upplevelse av att fÄ ett ovÀntat besked under graviditeten och att fÄ ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel.

Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med sprÄkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nÀmnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras pÄ redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med sprÄkstörning i Äldrarna 4:6-7:6 Är och fjorton var barn med CI i Äldrarna 3:0-13:4.

Forskare, förÀldrar och förskolepersonal har sedan lÀnge lagt mÀrke till att inlÀrningen av fÀrger och deras beteckningar skiljer sig frÄn inlÀrningen av andra adjektiv och frÄn substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma nÀrmare svaret pÄ frÄgan: hur gÄr det till nÀr barn lÀr sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm? Ett trettiotal barn i Äldern tvÄ till fyra Är har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ter sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm i olika Äldrar? Finns det nÄgon skillnad mellan ensprÄkiga och tvÄsprÄkiga barn? Följer barns inlÀrningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som Àr tvÄ Är kan göra en korrekt koppling mellan fÀrg och fÀrgterm.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med studien var att belysa hur lÀrare kan upptÀcka och arbeta med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att fÄ vetskap om hur nÄgra lÀrare tÀnker om lÀs- och skrivsvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ lÀrare i förskolan, fem lÀrare i skolans tidigare Är och tvÄ vuxna personer som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄde i vÄr litteraturgenomgÄng och i vÄra intervjuer framkom flera kÀnnetecken som lÀrare kan titta efter för att upptÀcka att barn har lÀs- och skrivsvÄrigheter. KÀnnetecknen kan till exempel visa sig i barnets sprÄk, motorik och hur barnet lÀser och skriver.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om höglÀsning i en mindre grupp barn pÄ förskolan kan vara en sprÄkutvecklande aktivitet. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi anvÀnt oss av Àr fÀltstudier pÄ en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfÀllen trÀffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.