Studien syftar till att belysa hur fritidshemspersonal uppfattar sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet.I studien har vi anvÀnt oss utav kvalitativa intervjuer med personal pÄ fritidshem.Resultatet visar att personalen pÄ fritidshemmet vill fÄ en större kÀnnedom om vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd i skolan för att bÀttre kunna stödja dem pÄ fritidshemmet. I studien har vi sett att det brister i dialogen mellan fritidshemmet och skolan..

Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med sprÄkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nÀmnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras pÄ redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med sprÄkstörning i Äldrarna 4:6-7:6 Är och fjorton var barn med CI i Äldrarna 3:0-13:4.

Forskare, förÀldrar och förskolepersonal har sedan lÀnge lagt mÀrke till att inlÀrningen av fÀrger och deras beteckningar skiljer sig frÄn inlÀrningen av andra adjektiv och frÄn substantiv. En undersökning har genomförts med syftet att komma nÀrmare svaret pÄ frÄgan: hur gÄr det till nÀr barn lÀr sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm? Ett trettiotal barn i Äldern tvÄ till fyra Är har deltagit i ett test med tre delmoment. Analysen har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur ter sig kopplingen mellan fÀrg och fÀrgterm i olika Äldrar? Finns det nÄgon skillnad mellan ensprÄkiga och tvÄsprÄkiga barn? Följer barns inlÀrningsmönster den av Berlin och Kay (1969) föreslagna implikationsordningen? Undersökningsresultaten visar att redan barn som Àr tvÄ Är kan göra en korrekt koppling mellan fÀrg och fÀrgterm.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

This study aims to examine how professionals in the field of foster care works with recruitments, assessment and education of family homes for unaccompanied children. The intention is to find out in case there are specific needs that justify specific approach to ensure that the child's best interests are indicative and satisfied. The survey was conducted based on a qualitative method and empirical data gathered through semi-structured interviews with employees in the social services. The result shows that there is a need for more and specific education for families receiving unaccompanied children. It is motivated by the needs and conditions that are often common for this group.

Ett projektarbete i samarbete Hold Norge Rent, Norsk Resirk och Skiskolenes bransjefĂžrbund i syfte att skapa enkel, intressant och lĂ€ttförstĂ„elig miljöinformation för barn som Ă€r pĂ„ semester i de NorskafjĂ€llen. Information bestĂ„ende av en 12-sidig mĂ„larbok med miljövĂ€nnerna Truls, Trude, Älgen Egiloch Haren Harald tillsammans med ett antal hjĂ€lpsamma lĂ€mmlar. Tillsammans lĂ€r de sig hur man sorterar sopor. I tillĂ€gg finns en frĂ„gesport med elva frĂ„gor om sopsortering, en samlingsplatsskylt och ett diplom. Alla illustrationer Ă€r gjorda efter samma manĂ©r, detta för att ge hela konceptet ett enhetligt intryck.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Syftet med undersökningen var att undersöka fyra förskollÀrares uppfattningar om ledarskap i förskolan i deras interaktion med barnen samt hur de skildrar relationers betydelse, genom att anvÀnda intervju som metod. Genom observation har jag undersökt en förskollÀrares interaktion med barnen i syfte att se hur förskollÀraren arbetar. I resultatet framkommer det att ledarskap för förskollÀrare innebÀr att vara lyhörd, att barn har olika viljor och att lyssna till barnet och ser barnet samt att förskollÀraren Àr tydlig med det som förvÀntas av barnen och av förskollÀraren. Resultatet visade vikten av att skapa goda relationer, att förskollÀraren kan anvÀnda sig utav humor och det ansÄgs att humor Àr en del av en lÀrares ledarskap. Under relationsarbetet var det viktigt att förskollÀraren bekrÀftar varje barn och visar intresse för barnet.

Syftet med studien var att belysa hur lÀrare kan upptÀcka och arbeta med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att fÄ vetskap om hur nÄgra lÀrare tÀnker om lÀs- och skrivsvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ lÀrare i förskolan, fem lÀrare i skolans tidigare Är och tvÄ vuxna personer som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄde i vÄr litteraturgenomgÄng och i vÄra intervjuer framkom flera kÀnnetecken som lÀrare kan titta efter för att upptÀcka att barn har lÀs- och skrivsvÄrigheter. KÀnnetecknen kan till exempel visa sig i barnets sprÄk, motorik och hur barnet lÀser och skriver.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Inspired by the article Special support on dubious grounds published in Teachers News (2010), we chose to examine the methods and procedures regarding acting out children without diagnosis. In preliminary work, we discussed the various forms and causes of acting out behavior among children in preschool and supervision and conflict management. The topic seemed relevant since we on several occasions experienced a feeling of inadequacy and lack of knowledge in our educational role both in teacher training placement time and during our working years as supply teacher and graduated child minders. Based on our past experiences and interests of acting out children without the diagnosis, work limited extent and time aspect for the course of the work we chose to only interview three pedagogues. Through the interviews, we wanted to compare these three pedagogues description of their work around acting out children without diagnosis in relation to accepted theories such as structure and clarity.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om höglÀsning i en mindre grupp barn pÄ förskolan kan vara en sprÄkutvecklande aktivitet. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi anvÀnt oss av Àr fÀltstudier pÄ en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfÀllen trÀffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rÀtt att komma till tals tillÀmpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvÄrd fick svara pÄ hur de gjorde barn delaktiga, pÄ vilket sÀtt barn kom till tals och ifall det fanns tillfÀllen nÀr barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade Àven familjebehandling, barnkonventionen och BBIC.