Syftet med uppsatsen är att utforska den pedagogiska verksamheten och lekens betydelse för barn på sjukhus. Vi vill uppmärksamma att yrket som lärare och pedagog sträcker sig längre än inom skolans ramar. Med utgångspunkt i litteratur i ämnet, enkäter och intervjuer med olika aktörer verksamma inom barnavård studerar vi i uppsatsen de olika aktörernas tankar och funderingar om sitt arbete och synen på barns lek. Resultatet visar på att leken enligt informanterna är en viktig del i barns tillfrisknande. Leken i sig har en terapeutisk inverkan på barn då de hamnar på sjukhus.

Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration.

Detta arbete handlar om barnrättigheter och främst om den rättighet som barn har att få sina röster och åsikter hörda..

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och barnen men även i relation till barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Bakgrund: Att förlora sitt barn är bland det värsta som en förälder kan uppleva. Vid förlusten försätts föräldrarna i en sorgeprocess. Vägen tillbaka kan vara lång för att återigen kunna känna en mening med livet. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva vidare efter att plötsligt förlorat sitt barn i en olycka. Metod: En litteraturstudie har utförts.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Många av de barn som placeras i familjehem har inte utvecklat en trygg anknytning till sina biologiska föräldrar, utan visar istället tecken på en otrygg anknytning, en ofta förekommande form är desorganiserad anknytning. Den desorganiserade anknytningen utgör en allvarlig riskfaktor och kan få långtgående följder för barn med detta anknytningsmönster, som exempelvis svårigheter med att hantera påfrestande situationer i livet. Utifrån ovanstående problemformulering syftar vår studie till att ta reda på om ett barn som visar tecken på att ha en otrygg anknytning till sina biologiska föräldrar, kan förbättra sitt anknytningsmönster i samspel med sina familjehemsföräldrar? Vårt syfte med studien är att förstå hur familjehems förmåga att erbjuda barn tillgänglighet, reflexivitet, familjetillhörighet och öka barnets självständighet och självförtroende påverkar barns anknytningsmönster. Samt undersöka hur familjehem resonerar kring anknytning och vilka förändringar familjehemsföräldrarna har kunnat se i barnens beteende under placeringens gång.

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva.

Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder.

BAKGRUND Två av de mest inflytelserika faktorerna bakom barns matvanor har alltid varit de matvanor som finns inom familjen och de vanor och information som tillhandahålls av skolan. Föräldrar och skola har ett ansvar att ge barn en sund grundsyn på mat och hälsa samt hjälpa dem att fatta hälsosamma beslut i livet. Fokus på mat i media har ökat och media ses därför som en tredje agent som påverkar barnens matval samt relation till mat.SYFTE Syftet med studien var att undersöka lågstadiebarns uppfattning av och faktakunskaper om kost och hälsa. Det är barnens resonemang kring kost och hälsa, samt hur detta resonemang framkommit, som är av intresse.METOD Tre fokusgrupper med 5 barn i varje, utfördes på två olika skolor i Uppsalaområdet. En lantligt belägen skola samt en närmare Uppsalas stadskärna.