Sammanfattning Studiens syfte Àr att vidga förstÄelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens förestÀllningar om och intentioner i verksamheten visar pÄ olika former för makt och motstÄnd i deras positionering som professionella. De centrala frÄgestÀllningarna för studien Àr: Vilka förestÀllningar, intentioner och former för makt och motstÄnd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framtrÀder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhÄllande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande stÄr i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt anvÀnds feministisk poststrukturalism i en strÀvan efter multipla förstÄelser av sÄvÀl subjektkonstruktionens processer som stÀllningstaganden och övervÀgande angÄende studiens utformning och innehÄll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 Är och enligt VÀgverket klarar ett barn sig pÄ egen hand i trafiken först vid 11-12 Ärs Älder. Detta borde innebÀra att barn Àr mycket utsatta nÀr de vistas i trafiken och personer som kör bil mÄste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar pÄ bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikomrÄden dÀr barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom förÀldraskap och Älder. FörÀldrar antogs ha mer erfarenhet av barn Àn icke-förÀldrar och Àldre (35-46 Är) antogs ha mer erfarenhet av trafik Àn yngre (20-26 Är). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkÀtundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att förÀldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hÄlla lÀgre hastigheter Àn icke-förÀldrar i olika trafikmiljöer dÀr barn kan vistas.

Syftet med denna uppsats Àr att understryka barnens betydelse i familjens beslutsfattande, samt att erbjuda riktlinjer för hur företag kan nÄ detta sekundÀra segment. För att belysa detta resonemang har vi valt att studera resebranschen, en bransch dÀr barn inte kan verka sjÀlva. VÄr hypotes Àr att barn, i vissa familjer, deltar i den köpprocess som föregÄr valet av resemÄl. Vi har i huvudsak anvÀnt oss av litteraturstudier men Àven utfört en empirisk undersökning som grundar sig i intervjuer med barn, 3-10 Är gamla. Vi anser att barn pÄverkar sina förÀldrars konsumtion och de bör sÄledes vara en viktig mÄltavla för marknadsföring Àven för produkter, som inte Àr direkt Àmnade för dem.

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Dialogen mellan barn och pedagoger pÄ tvÄ förskolor.

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för förÀldrar till barn med medfött hjÀrtfel. Denna studie riktade in sig pÄ förÀldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de anvÀnde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansÄg att de fÄr, samt hur sjukdomen pÄverkar familjen..

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning dÀr sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gÄtt pÄ det individuella programmet och dÀrefter pÄbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som motiverar elever pÄ det individuella programmet med fokus pÄ hur elever uppfattar förÀldrars möjlighet att pÄverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. DÀrefter lÀggs fokus pÄ hur respondenterna upplever att deras förÀldrar hjÀlpt dem i studierna samt förÀldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Den hĂ€r essĂ€n handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte Ă€r att stĂ„ utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. EssĂ€n har sin utgĂ„ngspunkt i tvĂ„ olika berĂ€ttelser dĂ€r jag som pedagog möter leken ur tvĂ„ olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berĂ€ttelsen och min roll som pedagog med hjĂ€lp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman).En problematik pĂ„ förskolan Ă€r de mĂ„nga, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essĂ€n över hur man kan minska dessa avbrott.

Titeln pÄ detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det Àr en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln pÄ arbetet Àr Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacherŽs interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollÀrare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstÄ och de arbetssÀtt som anvÀnds inom förskolan för att stödja och hjÀlpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram Àr Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor och tvÄ specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende pÄ grund av orsaker i miljön eller till följd av nÄgon form av oförmÄga hos barnet.

This bachelor thesis is studying the development of Swedish law in relation with EU-law. There are two different points of view expressed in the theories of Europeanization. One that means EU makes a big influence on national policy, one that says path-dependency will make the national policies differ. The case used in the study is discrimination on the ground of disability as regards employment. The aim of this thesis is, through a case study, to analyze the relation between Swedish and European law and by that shed some light on the matter of Europeanization..

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

SammanfattningBakgrund: Förr ansÄgs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmÀnt ouppfostrade. Följden blev att förÀldrarnas oro ökade och de fick en kÀnsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig pÄ ett acceptabelt sÀtt. Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva förÀldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.