Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjÀnsten resonerar kring och förhÄller sig till barn i hemlöshet utifrÄn ett barnperspektiv. Vi ville Àven ta reda pÄ hur de yrkesverksamma inom socialtjÀnsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring sÄvÀl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gÀller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har Àven fört en diskussion kring vem som bÀr pÄ ansvaret över dessa barn, nÀr ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjÀnsten anser sig ha skyldighet att göra en anmÀlan till socialnÀmnden. Uppsatsen Àr genomförd som kvalitativ intervjustudie dÀr sex yrkesverksamma i SkÄne, frÀmst inom socialtjÀnsten, intervjuats.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta Äterkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsÀttning bland dessa barn Àr en fluktuerande konduktiv hörselnedsÀttning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmÀtningar. Metoder för hörselutredning av smÄ barn och barn som ej kan medverka adekvat Àr BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet Àr att belysa resultaten frÄn BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien Ă€r att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frĂ„gestĂ€llningar handlar om hur pedagogens förhĂ„llningssĂ€tt pĂ„verkar samtal och reflektion. Den centrala frĂ„gestĂ€llningen Ă€r: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhĂ„llande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid Ă„tta tillfĂ€llen.

Vi gÄr mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, dÀr halvsyskon och bonusbarn Àr nÄgotvanligt och ibland förvÀntat. Att det ska vara svÄrt och krÀver en del jobb Àr nog de flestamedvetna om, men hur blir det med kÀrleken mellan parterna som en gÄng blev förÀlskade?Uppbackningen frÄn samhÀllet Àr liten, samtalsforumen fÄ och litteraturen begrÀnsad (om Ànökande). Syftet med denna studie Àr att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda pÄ hur denvuxna kÀrleksrelationen pÄverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationenbestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn frÄn en tidigare relation.FrÄgestÀllningarna Àr: Vad sÀger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen tillmannen? Vad sÀger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation tillbonusbarnen? Analysmetoden Àr en narrativ analys dÀr kvinnornas berÀttelser Äterges i formav citat och i en berÀttande form.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

BarnhÀlsovÄrden Àr en viktig del i det folkhÀlsoarbete som pÄgÄr i Sverige idag. NÀstan 100 % av förÀldrarna med barn 0-6 Är vÀljer att frivilligt söka sig till barnavÄrdcentralen för att fÄ rÄd, stöd och vÀgledning samt information om barnets hÀlsa och utveckling. Som barnavÄrdscentrals (BVC) sjuksköterska Àr huvuduppgifterna att hjÀlpa, stödja och stÀrka förÀldrar i deras förÀldraskap för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till en gynnsam utveckling och uppvÀxt för deras barn. Det Àr dÀrför viktigt att vi som BVC-sjuksköterskor bygger upp en bra relation till förÀldrarna. För att kunna skapa en bra relation behöver vi ta reda pÄ förÀldrars förvÀntningar och erfarenheter av stöd frÄn BVC-sjuksköterskan.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare tolkar demokratiuppdraget nÀr det gÀller barns inflytande över normer i förskolan. Tolkningsbarheten i lÀrares uppdrag problematiseras och diskuteras utifrÄn ett barndomssociologiskt perspektiv, med sÀrskilt fokus pÄ hur barns inflytande kan pÄverkas av relationen med vuxna. De tvÄ metoder som anvÀnds i studien Àr intervjuer av lÀrare i tvÄ förskolor samt observationer av lÀrarnas arbete i deras verksamhet.I bakgrunden problematiseras de olika dokument som rör förskolans verksamhet, utgÄngspunkten för uppsatsen Àr denna tolkningsbarhet. I bakgrunden görs en fördjupning i tidigare forskningslitteratur om olika sÀtt att förhÄlla sig till barn. Studien har haft som mÄl att undersöka hur lÀrare som har ett sÀrskilt intresse för demokratiska frÄgor i förskolan reflekterar över barns inflytande.Resultatet lyfter framförallt hur vÀlvillighet, ett ömsesidigt förtroende samt god kommunikation pÄverkar relationen mellan barn och lÀrare.

VÄrt examensarbetes syfte Àr att fördjupa oss i vad förskollÀrare har för relation till begreppen inkludering, integrering och exkludering. Förskolans lÀroplan och Skollagen nÀmner inte begreppen en enda gÄng och vi vill skapa oss en förstÄelse om varför det talas sÄ mycket om just dessa begrepp och att man ska arbeta för en verksamhet som inkluderar alla barn.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare i vÀstra Sverige.I vÄrt resultat framkom det att de flesta pedagoger vi intervjuat har en viss relation till begreppen och kan koppla dem till sin verksamhet. Framförallt kopplar de inkludering till ?en skola/förskola för alla?.Studien visar pÄ att ett fÄtal av de pedagoger vi intervjuat inte kunde koppla begreppen till verksamheten dÀr de arbetade, vilket vi fann mycket intressant. Vi har bÄda gjort vÄr slutpraktik pÄ ett stÀlle dÀr vi anser att de arbetar mycket med inkludering, sÄ som vi tolkar deras arbetssÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhÄllande till psykologisk sekundÀrlitteratur. Hur Àr primÀrlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Bakgrund: Tre till fem procent av barnen i Sverige har fetma. Fetma pÄverkar hela barnets liv och hÀlsa pÄ ett negativt sÀtt samt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar. Sjuksköterskor ska arbeta förbyggande och bemötandet Àr en stor del av omvÄrdnaden. Det finns svÄrigheter med att bemöta barn med fetma och deras förÀldrar, dÄ fetma Àr ett kÀnsligt Àmne och en stigmatiserad sjukdom. Syfte: Att belysa sjuksköterskans bemötande av barn med fetma och deras förÀldrar.

Identitetsskapande Àr en process som pÄgÄr hela livet men kanske Àr skapandet som störst dÄ vi Àr smÄ och tÀmligen nytillkomna i vÄr vÀrld. PÄ förskolan pÄgÄr ett stÀndigt identitetsskapande - bland allt ifrÄn dockor och kastruller till spadarna i sandlÄdan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus pÄ klÀder? Mitt syfte med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur smÄ barns identitetsskapande ter sig med perspektiv pÄ klÀderna de bÀr. Hur stor betydelse har klÀderna för smÄ barn och hur ser deras relation ut till det de har pÄ sig ut? Genom intervjuer med förskollÀrare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treÄriga förskolebarn upplever sin relation till klÀder och vad klÀderna har för betydelse i deras samspel.