Jag är polis, jag har en poliströja..
Identitetsskapande är en process som pågår hela livet men kanske är skapandet som störst då vi är små och tämligen nytillkomna i vår värld. På förskolan pågår ett ständigt identitetsskapande - bland allt ifrån dockor och kastruller till spadarna i sandlådan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus på kläder?
Mitt syfte med den här studien var att ta reda på hur små barns identitetsskapande ter sig med perspektiv på kläderna de bär. Hur stor betydelse har kläderna för små barn och hur ser deras relation ut till det de har på sig ut?
Genom intervjuer med förskollärare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treåriga förskolebarn upplever sin relation till kläder och vad kläderna har för betydelse i deras samspel. Observationerna har gjorts i anslutning till olika iscensatta situationer där barnen kunnat relatera till kläder på olika sätt.
Jag upplevde att barnen i min undersökning visade på en medvetenhet och ett intresse för sina kläder och att de kommunicerade med och tog intryck av de kläder de bar. Färg, form och symboler hade olika attraktionskraft hos barnen och dessa egenskaper har i sin tur en stor betydelse för den visuella kultur som de befinner sig i.
Ett ?vanligt? klädesplagg kan stimulera barnen till rollek och genom denna lek får de möjlighet att prova på olika identiteter vilket i sin tur främjar deras eget identitetsskapande.