VĂ„rt syfte med arbetet Ă€r att fĂ„ en ökad kunskap om barn med svĂ„righeter sĂ„som, stress, lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill ocksĂ„ fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur man kan underlĂ€tta för dessa barn i idrottsundervisningen. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsĂ€mnet underlĂ€tta för barn med de svĂ„righeter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svĂ„righeter i litteraturen och hur uppmĂ€rksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten pĂ„ litteraturstudien men har Ă€ven en empirisk del dĂ€r verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslĂ€rares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att mĂ„nga av dessa svĂ„righeter som vi valt att behandla, har uppstĂ„tt genom att samhĂ€llet har förĂ€ndrats och mĂ€nniskan har inte anpassat sig efter det..

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstÄr. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna LejonhjÀrta? kan vara anvÀndbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn pÄ att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. IntervjufrÄgorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna LejonhjÀrta..

Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvÄrigheter. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr ville vi kartlÀgga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvÄrigheter samt fÄ reda pÄ vilka generella ÄtgÀrder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan Àr av stor betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras frÀmsta arbetsuppgift Àr att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att pÄ sÄ vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvÄrigheter. .

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek Àr och Àr lek nÄgot man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och Àven observerat barn. Genom lek fÄr barn bearbeta vardagssituationer och vÀrlden runt omkring dem. De lÀr sig att samarbeta och att lyssna pÄ varandra, men Àven turordning.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

Det hÀr projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstÄr av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som vÀxer upp med en nÀra anhörig som missbrukar alkohol. MÄlsÀttningen med projektet Àr att skapa en trygg och sÀker plats dÀr allmÀn information om missbruk finns att tillgÄ, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som pÄverkas av en nÀrstÄendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som sjÀlva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet Àr att synliggöra och dÀrmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkÀnslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nĂ€ra relation Ă€r ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor vĂ€rlden över har nĂ„gon gĂ„ng blivit utsatt för övergrepp i nĂ€ra relation, men det finns mĂ„nga kvinnor som aldrig ger sig till kĂ€nna. Det finns vidare ingen lag som sĂ€ger att sjuksköterskan mĂ„ste anmĂ€la övergreppet, dĂ€remot ska en anmĂ€lan ske om det finns minderĂ„riga barn i hushĂ„llet. Personal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd kan tycka det Ă€r svĂ„rt att behĂ„lla sitt professionella förhĂ„llningssĂ€tt nĂ€r det kommer till övergrepp i nĂ€ra relation. DĂ€rför behövs mer kunskap för bĂ„de sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nĂ€ra relation handlar om och hur det kan upplevas utifrĂ„n ur bĂ€gges perspektiv.Syfte: Att belysa vĂ„rden av kvinnor utsatta för övergrepp i nĂ€ra relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.