Barn i hemlöshet - en studie om socialtjänstens förhållningssätt
Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats. I det analytiska arbetet har vi använt oss av strukturella och individuella förklaringsmodeller, samt den utvecklingsekologiska teorin. Sammanfattningsvis visar denna studie att hur en yrkesverksam inom socialtjänsten förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv beror på vilken befattning den yrkesverksamme har, i vilken kontext han/hon arbetar i, samt de egna åsikterna och värderingarna. Det framkommer även i studien att ingen av de yrkesverksamma träffar eller samtalar med barnet.