Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar?.

När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

Vi blir idag överrösta av budskap från företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir därmed svårare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt är den bästa för dem. Företagen måste sticka ut ur mängden och väcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gäller även för företag som marknadsför till barn och ungdomar där speciella skydd i form av lagar och regler finns.Vårt fenomen som vi har valt att undersöka är företagens marknadsföring till barn under tolv år, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att få en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (föräldrar med barn under tolv år) undersökas för att se hur de uppmärksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet är att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

Allergier ökar i västvärlden. Påverkan på livssituationen hos barn med atopiskt eksem (AE) och deras familjer är jämförbar med andra kroniska sjukdomar hos barn och deras familjer. Förebyggande behandling genom utbildning anses viktigt då det inte finns något botemedel mot AE. Det behövs ökad kunskap inom området för att kunna ge bra stöd och utbildning till dessa familjer i förhoppning om att skapa en bättre livssituation. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar familjens livssituation när barnet har AE.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

Studien är genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vårdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger på intervjuer medvårdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebär även en skola för elever med funktionshinder som ADHD.Vårdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgång. Denna delaktighet kan underlättas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra är att en interaktionistisk kommunikation är grunden till en fungeranderelation mellan lärare och vårdnadshavare. Informanterna förstärker även denna slutsatsgenom att poängtera vikten aven fungerande tvåvägskommunikation..

Att förlora sitt barn är den svåraste förlust en förälder kan uppleva i livet. Sorgen blir påtaglig och livet raseras på ett ögonblick. Syftet med studien var att beskriva föräldrarnas upplevelse under sorgarbetet vid förlusten av ett barn. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Det här examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lärare ska hantera situationer som kan uppstå kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att få insikt om och ökad förståelse för barn som lever i familjer där det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att läsa litteratur inom området och intervjuat två lärare och en skolsköterska med lång erfarenhet av barn och då också av barn som lever under sådana förhållanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna på hur man kan upptäcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlätta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot föräldrarna. Sammanfattningsvis kan sägas att undersökningen visar hur viktigt det är att man som lärare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn.

Syftet med studien var att ta reda på om föräldrarnas relation med släkt och vänner påverkats efter att de fått ett barn med Downs syndrom och om/hur de anser att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder. Ett annat syfte var också att jämföra om det fanns någon skillnad mellan mödrarnas och fädernas svar. Studien har en kvantitativ och jämförande design och redan gjorda och besvarade enkäter har använts. 207 föräldrar till barn med Downs syndrom från 10 slumpmässigt utvalda platser i Sverige tillfrågades och 165 valde att delta.   Huvudresultatet från den här studien visade att de flesta föräldrarna inte upplevde att relationen till släkt och vänner förändrats efter att de fått ett barn med Downs syndrom. Föräldrarna upplevde också att släkt och vänner kunnat visa sina känslor beträffande barnets funktionshinder.

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

AbstractThe aim of this essay is to understand the view of man as a creature in the Norse culture by studying rituals and ritual actions in conjunction with homicide. The material on which the study is based is called the Icelandic sagas, which are important source of information to the Norse culture. To achieve the purpose, I used a qualitative content analysis and qualitative narrative analysis along with ritual theories based on Roy A Rappaport among others. The questions are for instance:- What ritual actions occur in connection with the homicide, according to the Icelandic sagas? - What are the differences in how individuals are treated in passages where the ritual actions in relation to homicide and homicide cases investigated and why?The results show four different types of ritual acts in relation to homicide.