Detta examensarbete handlar om miljö för samspel. Studien riktar sig mot hur pedagogen formar den fysiska och den sociala miljön i förskolan. Syftet är att studera om hur miljön i förskolan kan skapas för att underlätta samspelet mellan barn. Fokus kommer att läggas på pedagogernas syn på miljöer i förskolan och vad som kan bidra till bra kvalitet i barns samspel. Undersökningen tar även upp hur pedagogerna ser på föräldrarnas roll och inflytande i förskolemiljön.

Syftet var att undersöka aktivitetsnivå och måltidsvanor hos skolungdomar i årskurs 6-9 efter en intervention, och jämföra de uppnådda resultaten med en kontrollgrupp, samt jämföra mellan flickor och pojkar. Hallands Idrottsförbund startade med stöd av Region Halland ett projekt på en skola i Halland, för att öka den fysiska aktiviteten bland eleverna i samarbete med olika idrottsliga föreningar. Detta var en kvantitativ studie och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den aktiva gruppen hade fler idrottslektioner i veckan än kontrollgruppen. Inga andra skillnader påvisades.

Vi bär alla med oss föreställningar om barn . Synen på barn påverkas av en mängd faktorer, samhället vi lever i, media, utbildning för att bara nämna några. Min studie är en kvalitativ studie. Syftet med min studie är att undersöka vilken syn de anställda vid en BUP avdelning i Norge har på barn. Mina frågeställningar är:? Vilka föreställningar har de anställda vid BUP avdelningen om barn?? Att jämföra de anställdas syn på barns aktörskap med dagens diskurs om barn som aktörer.Jag har använt mig av fokusgrupp, intervju samt direktobservationer.

Att fler och fler barn blir överviktiga är idag ett hälsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstå och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till många olika problem både psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero på en mängd olika faktorer och det är svårt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar så ökar också mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt på TV två timmar om dagen.

Bakgrund: Vara i behov av sjukhusvård tvingade patienten att tillbringa tid i miljöer som inte kunde undvikas. Den fysiska vårdmiljön borde därför utformas så den stödjer patientens väg till återhämtning och välbefinnande. Om vårdmiljön var sliten, smutsig och betydelselös skapades känslan av att hamna i händerna på oprofessionella vårdare och att vårdkvaliten var sämre. Den fysiska miljön borde innehålla ljus och omväxling i form av färg. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur den fysiska vårdmiljön, med fokus på färg och ljus, kunde påverka patientens hälsa.

Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur åtta andraklassare väljer att bygga då de ställs inför två olika miljöer. Jag undersöker saken genom två observationer, och kompletterar med två gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn där barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och häftmassa. När jag observerar barnen och deras val av bygge märker jag om de väljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de väljer att titta på andras byggen, det som jag i den här undersökningen benämner att tillämpa konformitet. Min strävan är att se vilka faktorer som påverkar barnen att välja det konstruktionssätt som de använder.

Syftet med denna uppsats är att studera budskapet i lågstadieelevers läroböcker. Två läroböcker från årskurs två har undersökts och analyserats i en text- och bildanalys. Läromedlen har sedan jämförts med värdegrunden.Resultatet visar att läroböckerna inte till fullo följer värdegrundens anvisningar. Vissa delar av värdegrunden, såsom homosexualitet och handikapp nämns aldrig medan andra aspekter, som religion och även könsaspekten, vinklas i en av böckerna och ger en stereotyp bild vilket därmed inte återger det budskap värdegrunden står för. Många perspektiv av värdegrunden återfinns dock i båda läroböckerna.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete därjag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet förmålgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppenssjälvständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckningman idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor.För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast.

För barn som har fått diabetes mellitus typ 1 betyder diagnosen en del förändringar och inskränkningar i vardagen eftersom vardagen behöver förändras både utifrån deras sociala, fysiska men också mentala perspektiv. För att som sjuksköterska kunna stödja barn och deras familjer är det av betydelse att ha kunskap om hur barnen upplever situationen med sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva barns upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl, PsycINFO, Pubmed och Elin@lnu.se samt via manuella sökningar. För att säkerställa artiklarnas kvalitet gjordes en kvalitetsgranskning.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem:Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen.

Syftet med min studie är att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anställda med funktionsnedsättning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, via så kallad övergång från Samhall AB. Människor med funktionsnedsättning har svårare att nå, få och behålla arbete och exkluderas från arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbättra. Samhället ska präglas av mångfald och allas lika rättigheter. Detta innebär bland annat allas rätt till arbete för en fortsatt välfärd.