Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer.När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering . Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ?mental states?. Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar den enskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp för den som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en del av den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträning såg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning, vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig. Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på en vårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klarades att uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering..

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen av hur lärare och elever på tre gymnasieprogram upplever sin nuvarande klassrumsmiljö, och vidare hur dessa elever och lärare önskar sig sin ideala klassrumsmiljö. Studien söker även bidra till ökad förståelse kring eventuella skillnader mellan elevers och lärares syn på fysisk klassrumsmiljö. För att på bästa sätt fånga respondenternas tankar kring fysisk klassrumsmiljö fick 29 elever och två lärare först rita en bild av sin upplevda fysiska klassrumsmiljö och därefter en ny bild av sin önskade fysiska klassrumsmiljö. Bildempirin kompletterades sedan med en intervjustudie där sex elever deltog. Vetenskapligt förhållningssätt har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapsteorin.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena.

Det finns goda förutsättningar att gestalta en förskolegård som möjliggör ett jämställt förhållande mellan barn, men då krävs även personalens aktiva medverkan. Syftet med den här uppsatsen är att öka medvetenheten om vikten av en jämställd lekmiljö på förskolegårdar och att försöka komma fram till hur en sådan kan gestaltas. Förhoppningsvis kan uppsatsen fungera som underlag för vidare diskussioner och studier. Förskolans läroplan uttrycker att förskolan ska motverka traditionella könsroller och att alla barn ska få utvecklas utan begränsningar av könstillhörighet. I utvecklandet av könsroller påverkas barnen av både den sociala och fysiska omgivningen.

Sjuksköterskor inom barnhälsovården har som målsättning att erbjuda hembesök till alla nyblivna föräldrar. Erfarenheten om hembesökets betydelse för föräldrar som har en sårbarhet är liten. Dessa föräldrar har uppmärksammats och de är i behov av extra stöd för att ge sina barn en trygg anknytning och uppväxt. För att en gynnsam anknytning mellan föräldrar och barn skall träda i kraft behöver sjuksköterskan stödja dessa föräldrar till att finna livskraft i en kaotisk situation. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan från barnhälsovården under hembesöket kan stödja sårbara föräldrar i deras föräldraskap så att de får tilltro till egen förmåga att fatta hälsofrämjande beslut.