Syftet med denna studie var att genom granskning av litteratur undersöka vilka typer av arbetsterapeutiska interventioner som görs för Barn med ADHD i åldern 5-12 år, samt effekten av dessa. En litteraturöversikt valdes som metod för att undersöka kunskapsläget inom ämnet ADHD. Litteratursökning genomfördes via databaser tillgängliga vid universitetsbiblioteket vid Luleå Tekniska universitet och sju artiklar valdes ut. Analysen visade att interventionerna riktade sig främst mot att stödja barnen med koncentration, stillasittande och stärka kognitiva svårigheter. Resultatet av denna rapport beskriver exempel på typer arbetsterapeutiska interventioner gjorda för Barn med ADHD.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur man kan göra en lektionsplanering i slöjd enligt Lgr 11, de nya regelverken som trädde i kraft hösten 2011, där hänsyn tas till elever med ADHD. Arbetet bygger på litteratur om ADHD och implementeringen av Läroplanen för grundskolan med hjälp av Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen samt egen beprövad erfarenhet i slöjdundervisning. I arbetet beskrivs vad ADHD innebär, hur det kan visa sig och hur man kan bemöta problematiken för att kompensera för elevers svårigheter i skolan, samt att lärarens kunskap om ADHD-problematiken är väsentlig för att kunna bemöta elever på ett bra sätt. Eftersom det finns så många olika beteenden till samma diagnos så är det viktigt att veta vilken problematik som man ska ta hänsyn till, eftersom alla är olika och har olika behov..

This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff.

Bakgrund: ADHD är idag en vanlig funktionsnedsättning hos barn. Störningen påverkar dock inte enbart barnet utan också dess familj negativt. Föräldrarnas välbefinnande står även i relation med barnets välbefinnande. Denna störning innebär dock en försämrad livskvalité hos föräldrarna. Med familjecentrerad omvårdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjälpa föräldrar i deras krävande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie där 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier: bemötande från omgivningen och svårt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

The purpose of this essay is to raise and discuss children?s problems with concentration in two areas, stress and Adhd, where the symptoms are similar to each other. During recent years I have experienced how "difficult" children increasingly have been diagnosed and "stamped" with various combinations of letters. Because of my own children?s diagnoses, this has raised my interest in studying children´s modes of expression and behavior, and I have come to question whether many children who receive a diagnosis of Adhd really are afflicted by it.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av Barn med ADHD-diagnosen. Vi vill också undersöka om olika faktorer som miljö, pedagoger och ett anpassat arbetssätt kan underlätta för individen och hur det kan påverka barnets vardag.  Vi vill även uppmärksamma diagnostiseringen av ADHD och vilka för- och nackdelar som kan förekomma vid tidig diagnostiering. Det för att pedagoger i förskolan ska kunna öka sin förståelse för diagnosen och bemöta barnen på rätt sätt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där sju pedagoger med erfarenhet av Barn med ADHD deltog.

Bakgrund: Attention Deficit Hyperactivity Disorder är den vanligaste diagnosen hos barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Föräldrar till Barn med ADHD lever med dagliga utmaningar, de behöver stöd och information. En förutsättning för detta är att vårdpersonalen har kunskaper om ADHD. Syfte: Syftet var att belysa hur föräldrar till barn och ungdomar med ADHD upplevde mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och nio artiklar granskades, analyserades och inkluderades i studien.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur några studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar med vägledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tänkas ha för att stötta väl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vägledningen i hög grad, för elever med ADHD främst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De använder ingen speciellt utarbetad vägledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore välkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Studiens syfte var att få djupare förståelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen påverkar barnets relationer och självbild och detta har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör ämnet och för att öka förståelsen för diagnosens påverkan grundades studiens analys på tre olika perspektiv med fokus på stämpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förändring i både samhället och skolsystemet vilket bidragit till en snävare syn på vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker från samhällets normer vilket kan innebära att barnet utesluts från de sociala relationerna och blir stämplad.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om Barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av Barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med Barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen Barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.Frågeställningar1. Hur många Barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC?2. Hur många Barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.