AbstractThe purpose of this paper is to find out how the after-school teachers can work with children diagnosed with ADHD on the after-school center, study the given conditions as well as the links between the two earlier mentioned. Four interviews, with four different after-school teachers, from four after-school centers in one municipality was made. The interviews consisted of seven questions, six of the questions gave the respondents the opportunity to own interpretation of the question and thereby answer the question after what they considered as correct.The result shows that work with ADHD diagnosed children can differ widely based on the conditions the after-school teachers have. Examples of conditions are knowledge and education on the subject, the after-school center environment, the number of teachers in the business and more. Based on the four interviewed response, and the information that previous research shows about the subject, the work with ADHD diagnosed children at the four different after-schools is not good enough.

Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur Barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD.Frågeställningar:Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel?Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD? MetodStudien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna.Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot Barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Studiens syfte var dels att undersöka om det fanns skillnader iförskrivning av centralstimulantia hos barn som kunde kopplas tillföräldrarnas utbildningsnivå och dels att undersöka om det fannsskillnader i förskrivning av centralstimulantia vid nydiagnosticeradADHD som kunde kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. Uppgifterom studiepopulationen hämtades som aggregerad data frånläkemedelsregistret, patientregistret och utbildningsregistret.Deltagarantal för första forskningsfrågan var 37959 personer, varav25385 pojkar och 12574 flickor. Den andra forskningsfråganomfattade 9443 personer varav 5931 pojkar och 3512 flickor.Åldrarna på deltagarna var 5-24 år. Resultaten från analyser av denförsta forskningsfrågan visade att barn vars föräldrar hadegymnasium som högsta utbildning var den grupp som hade störstandel behandlade. I den andra forskningsfrågan sågs inga skillnadermellan föräldrarnas utbildningsnivåer och andelen behandlade vidnydiagnosticerad ADHD..

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för Barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till Barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig.

I den här studien undersöks om det är bristande tidsuppfattning som orsakar sämre prospektivt minne hos barn med diagnos ADHD. Studien syftar även till att utreda vad prospektivt minne har för relation till arbetsminne och exekutiva funktioner.Studien har genomförts genom att två grupper, en grupp barn med diagnos ADHD och en kontrollgrupp, har utfört uppgifter som ger mått på prospektivt minne, tidsuppfattning, arbetsminne och exekutiva funktioner. Barnen i ADHD-gruppen har även deltagit i en intervju.Resultaten visar att det inte finns någon skillnad i prestation på den prospektiva minnesuppgiften, men att barnen i ADHD-gruppen utvecklar en sämre strategi än barnen i kontrollgruppen för att klara uppgiften. Resultaten visar att barnen med ADHD presterar sämre än andra på tidsuppfattningsuppgiften, däremot visas ingen skillnad mellan grupperna i prestation på exekutiva funktioner eller arbetsminne. Det går inte med uppgifterna i den här studien att visa på några direkta samband mellan de olika undersökta funktionerna och prospektivt minne..

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till Barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till Barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Syftet med studien är dels att undersöka, beskriva och förstå varför två barn med Asperger syndrom och ADHD inte fick fullständiga betyg i skolan, men också att undersöka hur skolan kan arbeta för att andra barn ska kunna uppnå det. Fallbeskrivningen om J och R är central i uppsatsen men jag har också intervjuat två specialpedagoger och en speciallärare samt haft en personlig kommunikation med flera nyckelpersoner inom barn- och ungdomspsykiatrin för att få svar på mina frågor. Av fallbeskrivningen framkommer det att såväl pedagoger som skolhälsovård hade för lite kunskap om Asperger syndrom och ADHD för att kunna hjälpa de två barnen till att få godkända betyg i grundskolan. Det framkom också att betygssystemet inte möjliggjorde att betyg kunde sättas i alla ämnen. Av intervjuerna framkommer det att intervjupersonerna hade god teoretisk kunskap och god förståelse för hur de skulle kunna arbeta med barn med Asperger syndrom och ADHD, men att de inte hade tillräckliga praktiska kunskaper eller ekonomiska resurser för att göra det. De hade heller inte något samarbete med föräldrarna..