Inskolning i förskolan, förskollÀrares tankar kring smÄ barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar kring inskolning av smÄ barn i förskolan. Enligt förskolans lÀroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott vÀlkomnande in i denna miljö. Studien bygger pÄ tankar frÄn sex förskollÀrare som deltagit i en kvalitativ intervju dÀr de berÀttar om hur de tÀnker kring barns förstagÄngsinskolning. Studiens syfte Àr att belysa vilka aspekter som förskollÀrare anser vara viktiga att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning pÄ en smÄbarnsavdelning. Följande frÄgestÀllning besvaras: Vad anser förskollÀrare som arbetar pÄ smÄbarnsavdelningar Àr viktigt att tÀnka pÄ vid en förstagÄngsinskolning, utifrÄn det nya barnets behov, förÀldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berÀttar om kÀnslan av att kÀnna sig trygg med sin omgivning dÀr en anknytning sker till nÄgon annan mÀnniska, vilka Àr grundlÀggande för allas behov vid en inskolning.

Syfte med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lÀrare och barn tar sig i uttryck. Vad som framtrÀder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lÀrare. Studien genomfördes med hjÀlp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lÀrare och barn visade sig pÄ olika sÀtt, och resultatet visar pÄ hur samspelet kan bidra med att barn och lÀrare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och Àr en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade förÀldratrÀningsprogram. Varianten Komet 12-18 Är riktar sig till förÀldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att Àndra förÀldrarnas förhÄllningssÀtt till sina barn. Grundtankarna Àr hÀmtade frÄn inlÀrningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger pÄ evidensbaserad forskning. Syftet med studien Àr att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 Är och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat frÄn ungdomsintervjuer och ?enkÀter.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Det Àr ett stort antal barn som söker asyl i Sverige, de Àr pÄ flykt frÄn ett annat land och anlÀnder utan vÄrdnadshavare. DÄ barnen Àr i Sverige ansvarar Migrationsverket och vistelse kommunen för deras vÀlbefinnande. NÀr barnen slussas ut till vistelsekommunernas boende Àr det frÀmst personalen pÄ dessa boenden som har den nÀrmaste kontakten med barnen. De ensamkommande asylsökande barnen har olika bakgrunder och livsöden och Àr i en speciellt utsatt situation. Personal som arbetar med dessa barn har ett yrke som stÀller stora krav pÄ god insikt, kunskap och förstÄelse för barnens situation.

MÄnga barn lider i det tysta av oro och Ängest. En del barn har fobier och rÀdslor som de kan ha svÄrt att sÀtta ord pÄ. Deras rÀdslor kan ibland avlÀsas i deras kroppssprÄk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vÀgledning och hjÀlp av t.ex. förÀldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet Àr att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och Ängest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och Ängest.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. VĂ„rt syfte med denna undersökning Ă€r att verksamma förskollĂ€rare ska fĂ„ större förstĂ„else samt ökad kunskap varför kan det vara sĂ„ att vissa barn inte tycks leka?Studien innehĂ„ller tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som kĂ€nns relevanta nĂ€r det kommer till barn som inte leker. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollĂ€rarna för att stötta och utveckla dessa barn dĂ„ leken tycks vara viktig för barns lĂ€rande.För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor sĂ„ har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollĂ€rare, studien har Ă€ven innehĂ„llit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till sjĂ€lva förskollĂ€rarna att hjĂ€lpa dessa barn som hade svĂ„rt med leken.Resultatet pekar pĂ„ pĂ„ att tryggheten Ă€r en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollĂ€rarnas engagemang och intresse Ă€r av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..

I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.

Inledning: Postoperativ smÀrta hos barn Àr fortfarande ett problem trots förbÀttrade arbetsrutiner och smÀrtbehandling. SmÀrtskattning pÄ barn och speciellt barn med kognitiva nedsÀttningar krÀver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgÀngliga smÀrtskattningsinstrument. PÄ sÄ vis ges alla barn möjlighet att smÀrtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smÀrtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller NeuromuskulÀr skolios, var mellan 0-18 Är och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smÀrtskattades oftare Àn barn med NeuromuskulÀr skolios. Barn som inte förstod instruktion smÀrtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

År 2010 vrĂ€ktes 632 barn, Ă„r 2011 vrĂ€ktes 633 barn och Ă„r 2012 vrĂ€ktes 569 barn. Regeringen har satt upp mĂ„l om att inga barn ska vrĂ€kas och i barnkonventionen stipuleras barns rĂ€tt till bostad. Trots detta vrĂ€ks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rĂ€tt till bostad, med fokus pĂ„ vrĂ€kningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en frĂ„ga om barn kan anses ha en rĂ€tt till ett hem. Jag har Ă€ven velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gĂ€ller barns möjlighet att fĂ„ bo kvar i sitt hem vid en vrĂ€kningssituation.

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Bakgrund: Det kan vara svÄrt för förÀldrar till barn som vÄrdas i livets slutskede att inse att deras barn Àr döende. MÄnga existentiella frÄgor och tankar uppstÄr hos förÀldrarna. Trots att omfattningen av insatserna för vÄrd i livets slutskede ökar finns det lite forskat inom omrÄdet. Det kan resultera i att förÀldrarnas önskemÄl och behov inte blir uppmÀrksammade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som vÄrdas i livets slutskede.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollÀrares erfarenheter av en förskola som Àr anpassad till alla barn. Det har Àven undersökts hur etablerade olika begrepp Àr i den dagliga verksamheten sÄsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor i SkÄne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade pÄ att begreppen normalitet och olikheter Àr vÀl anvÀnda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl förberedda pedagoger Àr att bemöta barn frÄn utomnordiska lÀnder. I vÄr undersökning har vi tillÀmpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar pÄ mÄngkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tÀnka pÄ Àr att visa hÀnsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingÄ en kurs som handlar om hur man pÄ bÀsta sÀtt bemöter barn frÄn utomnordiska lÀnder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har Àven kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta Àmne..