SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlÀgga skadebilden inom innebandy pÄ elitnivÄ under en sÀsong samt att jÀmföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt trÀnare och spelare informerades om studien vÄren 2009. Innebandyspelare frÄn herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under sÀsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frÄnvaro frÄn trÀning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik betrÀffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelÄg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försÀsongen (p=0.01), huvudsÀsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor Àn mÀn.

I min essÀ beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytÀnkande arbetssÀtt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lÀrande mellan barnen. Pedagogiken sÀger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att sjÀlva söka kunskap, men hÀr anser jag att det finns barn som fÄr problem. MÄnga barn har svÄrt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmÀrker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvÄrigheter blir allt vanligare inom förskolan och Àr orsakat av miljön de befinner sig i.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Goodwill a?r en immateriell tillga?ng som har kommit att bli allt mer dominant i bo?rsbolagens balansra?kningar. I och med info?randet av IFRS 3 och IAS 36 ma?ts goodwill till verkligt va?rde och skrivs enbart ned da? det finns indikatorer pa? att ett nedskrivningsbehov fo?religger. Syftet med denna uppsats a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r revisorns fo?rha?llningssa?tt gentemot goodwillredovisningen, hos fo?retag da?r marknaden indikerar pa? att goodwillposten bo?r skrivas ned, men trots detta avsta?tt fra?n en nedskrivning.

SAMMANFATTNING Det hÀr examensarbetet Àr inriktat pÄ att se vilken betydelse vegetation har för barnets lek. Har det nÄgon betydelse, eller inte? Hur pÄverkas leken av vegetation pÄ en lekplats? Jag har fördjupat mig i litteratur om Àmnet, utfört observationer av barns lek pÄ utvalda lekplatser och intervjuat personer som arbetar med projektering av lekmiljöer för barn. Bakgrunden till arbetet Àr att jag under min utbildning till Landskapsingenjör genomgick kursen markprojektering. Vi fick dÀr projektera en lekplats till en förskola. Vid ett tillfÀlle hade vi en förelÀsning med miljöpsykolog Fredrika MÄrtensson.

Socialstyrelsen gavs, tillsammans med lÀnsstyrelserna, i uppdrag att granska vÄrden i HVB-hemmen. Detta resulterade i tvÄ olika rapporter; den ena granskade HVB-hemsvÄrden utifrÄn ensamplacerade barn och ungdomar och den andra utifrÄn barn som Àr placerade tillsammans med sina förÀldrar. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett av socialstyrelsen granskat HVB-hem belysa och diskutera de omrÄden som socialstyrelsen och lÀnsstyrelserna framstÀller i sina rapporter. Via kvalitativa intervjuer har följande omrÄden framstÄtt som viktiga i familjebehandling; delaktighet, utbildning, tyst kunskap och personlighet hos medarbetarna. Mest centralt Àr, enligt personalen, deras egen tysta kunskap i kombination med klienternas delaktighet..

Bakgrund: FörÀldrar som kommer in med sitt akut sjuka barn befinner sig i ett kÀnslofyllt lÀge dÀr stress lÀtt uppstÄr. FörÀldrar tar pÄ sig mer ansvar Àn de klarar av, vilket Àr energikrÀvande och leder till att de glömmer bort sina egna behov. Sjuksköterskan har dÀrför en betydelsefull roll för det stöd som förÀldrarna Àr i behov av och det Àr viktigt att det finns en fungerande kommunikation i mötet mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av mötet med sjuksköterskan i samband med vÄrd av akut sjuka barn. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av kvalitativ ansats och baserades pÄ vÄrdvetenskapliga artiklar frÄn hela vÀrlden.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Àr en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen Àr okÀnd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strÀvar mot en sÄ normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsÀgelsefulla angÄende skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berÀttelser om sin uppvÀxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns mÄnga barn i behov av sÀrskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstÄ och att lÄta förstÄelse vara vÀgledande i kontakten med nÄgon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begrÀnsad förstÄelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som pÄverkar dem. Syfte Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse kring hur det kan vara att vÀxa upp och ha ADHD.

Uppsatsens titel Àr Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tÀnker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frÄgestÀllningarna; Hur tÀnker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tÀnker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen anvÀnds bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Introduktion:Att fÄ ett besked om att sitt barn har drabbats av cancer Àr ett förödande besked för hela familjen. DÀrför behöver sjukvÄrden se till hela familjens behov och ge dem stöd och hjÀlp för att kunna hantera situationen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrarnas upplevelse och reaktion nÀr deras barn fÄr en cancerdiagnos samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att hantera det. Metod: I denna litteraturstudie ingÄr 14 stycken artiklar varav 12 stycken Àr kvalitativa och 2 stycken Àr kvantitativa som granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna reagerade pÄ diagnosen med stor sorg, rÀdsla och Ängest.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg anvÀnder sig av tolk vid akuta omhÀndertaganden och placeringar av barn med annat modersmÄl Àn svenska.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansÄg denna metod bÀst bemöta vÄrt syfte och frÄgestÀllning och ge oss en möjlighet att stÀlla följdfrÄgor och fÄ djupgÄende svar av vÄra informanter. Vi har anvÀnt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vÄr empiri utifrÄn kommunikationsteori, barnets Äldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt dÄ vi ansÄg att dessa ingÄngsspÄr tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrÄn med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mÄl att jobba utifrÄn barnens bÀsta och att tankesÀttet om vad som Àr barnets bÀsta Àr implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av vÄra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahÄllas möjligheter att uttrycka sin Äsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen Àven att det inte alltid Àr sÄ enkelt att överföra detta i praktiken.