Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska fÄ detta. Min erfarenhet av förskolan Àr att pedagogerna i allmÀnhet Àr duktiga pÄ att fÄnga upp barn som skapar oro.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera nÄgra pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkstÀllandet av en förskola dÀr alla barn Àr vÀlkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap anvÀnts.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011) Att vara förÀlder till ett barn som avviker frÄn normen. Malmö Högskola I detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer Àr och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhÀllet och skolan. Syftet med denna undersökning Àr att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot förÀldrar till barn med nÄgon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frÄgestÀllningar man har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Vad innebÀr det ur ett förÀldraperspektiv att leva, utifrÄn samhÀllets normer, med barn som har fÄtt diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever förÀldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? FrÄgorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med förÀldrar till barn med Aspergers Syndrom.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrÄn tre olika perspektiv. Dessa perspektiv Àr lÀromiljö, arbetsmiljö och förÀldrasamverkan. Undersökningen i vÄr rapport Àr gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom vÄra intervjuer fÄtt svar pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP.

Studien syftade till att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan och yrkesverksamma pÄ barn- och ungdomshabiliteringen ser pÄ samverkan dem emellan. ForskningsfrÄgorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsÀttningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslÀrare i grundsÀrskolan, inriktning trÀningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger pÄ barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys med tolkning utifrÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av trÀffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lÀrande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna trÀffas pÄ olika sÀtt med utgÄngspunkt frÄn den enskilde elevens insatser frÄn barn- och ungdomshabiliteringen.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika Äldersgrupper, dÀr bÄde inne- och uterum Àr av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och anvÀndningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Bakgrund: Anhöriga Àr en stor grupp mÀnniskor som befinner sig i akutsjukvÄrden varje dag och de kan ha en positiv effekt pÄ sin nÀrstÄende om de inte Àr allt för pÄverkade av situationen. Ett akut omhÀndertagande av en nÀrstÄende kan resultera i kaos för hela familjen pÄ grund av den stress och osÀkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bÀsta positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krÀvande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet nÀr en nÀrstÄende behöver akut omhÀndertagande.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda svÄrt sjuka barn prehospitalt. Ambulanssjuksköterskors arbete stÀller dem inför traumatiska situationer som visat sig öka risken att drabbas av arbetsrelaterade hÀlsoproblem. Av de situationer som visat sig utlösa stark kÀnslomÀssig pÄverkan hos ambulanssjuksköterskor beskrivs ofta hÀndelser dÀr svÄrt sjuka eller skadade barn förekommer som de mest traumatiska. I denna intervjustudie genomfördes semistrukturerade intervjuer med Ätta ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med tematisk innehÄllsanalys, vilket resulterade i att fem teman identifierades: Att kÀnna sÀkerhet vid omhÀndertagande av barn: Att kÀnna osÀkerhet vid omhÀndertagande av barn: Att vilja göra allt: Att kÀnna behov av att bearbeta svÄra hÀndelser: Att kÀnna betydelsen av förÀldrarnas nÀrvaro.

Syftet med denna undersökning Àr att försöka fÄ fram hur barn tÀnker och regerar inför begreppet tro. Syftet Àr Àven att fÄ reda pÄ vad de tÀnker pÄ och deras inre funderingar.De frÄgor som jag har stÀllt mig Àr följande:Hur stÀller sig barnen inför begreppet tro?Har de nÄgra trosfunderingar?Har barn nÄgra ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lÀrarna eleverna för chans att fÄ ventilera sina funderingar?.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att jÀmföra hur den medvetna sprÄkstimulerande verksamheten ser ut i tvÄ förskolor. Vi kommer att undersöka sprÄkstimuleringen pÄ en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedagogerna med sprÄkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i sprÄkstimuleringen hos en förskola med hög andel flersprÄkiga barn och en förskola med lÄg andel flersprÄkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med bÄde intervjuer av totalt fyra pedagoger men ocksÄ kompletterande observationer av nÄgra för verksamheten naturliga vardagssituationer.