Allt fler mÀnniskor i vÀrlden Àr pÄ flykt och antalet asylsökande uppskattas öka i Sverige. Enligt lag har asylsökande barn under 18 Är rÀtt till samma vÄrd som svenska medborgare. Specifikt för asylsökande barn i förskoleÄldern innebÀr detta att BVC-sjuksköterskor skall inkludera denna grupp i sitt hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete. Socialstyrelsen pÄtalar att det Àr av yttersta vikt att BVC uppmÀrksammar asylsökande barn. Detta för att BVC-sjuksköterskor har god kunskap om barns naturliga utveckling och behov av stöttande insatser.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Studiens syfte Àr att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka uppfattningar som finns betrÀffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebÀr att olika personers upplevelser och berÀttelser Àr i fokus. För att tolka det empiriska materialet anvÀnder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs tvÄ möjliga perspektiv att betrakta individen utifrÄn: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet fÄr konsekvenser för bemötandet av individen.

Uppsatsen behandlar sprÄkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlÀtta för barn som lider av sprÄkstörningar. Syftet Àr att skapa en förstÄelsekring sprÄkstörningar och att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta för de barn som lider avsprÄkstörningar. VÄr undersökning Àr baserad pÄ intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med sprÄkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer frÄn dessa yrkeskategorier Àr för att de har breda kunskaper om barn medsÀrskilda behov.UtifrÄn vÄr undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till sprÄkstörningar fortfarande ÀrokÀnd, men det finns dock teorier som pekar pÄ Àrftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehÄller Àven tillvÀgagÄngssÀtt samt tips pÄ hjÀlpmedel som kan underlÀtta förbarn med sprÄkstörningar..

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohÀlsa men detta kan uppvÀgas av tillgÀngliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmÀrksammade inom vuxenpsykiatrin pÄ senare Är. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angÄende interventionen. Tio anstÀllda, utbildade i interventionen, frÄn sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

I Sverige insjuknar varje Är cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna Àr leukemi samt hjÀrntumörer. Trots att forskningen har utvecklats Àr det en fjÀrdedel av de drabbade barnen som inte gÄr att rÀdda. DÄ ett cancersjukt barn vÄrdas palliativt och sedan gÄr bort, pÄverkas en hel familj med förÀldrar och syskon. Att förlora ett barn Àr en fruktansvÀrd upplevelse.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur viktiga personer i barnets sociala omgivning, sÄsom förÀlder, förskole- och specialpedagoger och förskolechef, resonerar kring identifiering av barns svÄrigheter samt vÀrdet av en tidigt faststÀlld ADHD- diagnos. PÄ sÄ sÀtt Äsyftas en tydligare och en mer fördjupad förstÄelse, av den betydelse som tillskrivs tidig identifiering samt diagnostisering, erhÄllas. Sex stycken kvalitativa intervjuer har föredragits som undersökningsmetod. UtifrÄn studiens syfte har den kommit att bearbetas utifrÄn en humanvetenskaplig ansats, dÀr inspiration hÀmtats frÄn hermeneutiken.I resultatet framkommer att begreppen ADHD och diagnostisering anvÀnds ytterst sÀllan inom förskolan. Diagnosens huvudsakliga förtjÀnst uppges vara att den bibringar förstÄelse hos omgivningen, för barnets sÀtt att vara och dess behov.

Inledning: Maten Àr inte bara nÄgot som ska ge oss nÀring. Utan ocksÄ en mötesplats dÀr man kan uppleva glÀdje och njutning. För barn Àr bra mat avgörande för dess hÀlsa, vÀlbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lÀra Àr det viktigt att de fÄr bra mat redan frÄn början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som stÄr pÄ matsedeln stÀmmer överens med det som senare hamnar pÄ tallriken samt se om det finns nÄgon skillnad pÄ förskolor som har mottagnings ? respektive tillagningskök utifrÄn de sju gastronomiska variablerna.Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med lÄg grad av struktur.

Syftet med min studie Àr att öka kunskapen kring ensamkommande flyktingbarns psykosociala hÀlsa under deras första tid i Sverige, vilka behov av psykosocialt stöd de har och hur stödgrupper skulle kunna vara en ÀndamÄlsenlig metod för att tillgodose dessa behov. I sökandet efter dessa svar undersöker jag dels metoder och mÄl med stödgrupper för barn och ungdomar, dels ensamkommande flyktingbarns unika situation och psykosociala status under deras första tid i Sverige.Mina frÄgestÀllningar Àr följande;1. Vilka behov av psykosocialt stöd har ensamkommande flyktingbarn som nya i Sverige?2. Hur och i vilka syften arbetar man med stödgrupper för barn och ungdomar?3.

Min essÀ handlar om konflikten som uppstÄr nÀr smÄbarns behov stÀlls mot vuxenvÀrldens behov och förutsÀttningar. Jag granskar arbetsmiljön pÄ en smÄbarnsavdelning frÀmst under inskolning och hur den pÄverkar bÄde barn och pedagoger. EssÀn inleds med en beskrivning av hur en lunch ser ut pÄ en ettÄrsavdelning de första veckorna nÀr barnen lÀmnas hos oss efter att den första delen av den förÀldraaktiva inskolningen Àr avklarad. Jag beskriver min arbetssituation och den mÀngd olika arbetsuppgifter jag förvÀntas klara av under min arbetsdag samtidigt som jag behöver engagera mig i barnen.I min reflektion ifrÄgasÀtter jag inskolningens tidsramar, personaltÀthet under inskolningen och pÄ smÄbarnsavdelningar generellt samt Àven min egen roll som pedagog. Syftet med essÀn Àr att problematisera situationen pÄ smÄbarnsavdelningar i förskolan samt förstÄ vad det Àr som i mitt fall gör att jag inte kan vara den pedagog som jag vill vara.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte Àr att jÀmföra hur pedagoger arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Tre förskolor med flersprÄkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen pÄ de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes Àven observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien pÄvisade sÄvÀl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssÀtt.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

Syftet med uppsatsen var att studera om det var nÄgon skillnad hur hörselskadade barn upplever sin dag pÄ hörselfritids jÀmfört med de barn som gÄr individualintegrerat med hörande barn/kamrater i fritidsverksamhet. Avsikten var Àven att belysa vad pedagoger bör veta om man fÄr ett hörselskadat barn i fritidsverksamheten.Studien baserar sig dels pÄ en faktadel och dels pÄ kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkter som har anvÀnts Àr rollteorin och symbolisk interaktionism. Intervjuerna har genomförts med sex barn som gÄr pÄ hörselfritids respektiveindividualintegrerat. Barnen var 7-8 Är gamla.Resultatet visar a/ Att hörselskadade barn som har bra kamratrelationer pÄ fritids lÀttare stÄr ut med olÀgenheter sÄsom buller, slammer och höga ljud.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.