Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en barnbok som handlar om vÀderfenomen för mÄlgruppen barn 6-9 Är. Boken ska innehÄlla förklaringar och fakta om tretton olika vÀderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag pÄ fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika vÀderfenomen.Det finns idag redan mÄnga böcker som behandlar temat vÀder och vÀderfenomen, dÄ det Àr ett relevant och spÀnnande Àmne som barn stÀndigt kommer i kontakt med och som pÄverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött pÄ nÄgon som enbart fokuserar pÄ vÀderfenomen utan att gÄ in pÄ klimatfrÄgor eller mer omgripande information om vÀder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan anvÀndas för att pÄ ett enkelt, tydligt och underhÄllande vis förklara vad som ligger bakom de olika vÀderfenomenen. För att ta reda pÄ detta och för att förstÄ mÄlgruppens behov har jag anvÀnt mig av teorier, gjort en omvÀrldsanalys och en mÄlgruppsanalys.UtifrÄn vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag pÄ fyra uppslag som jag sedan testade pÄ mÄlgruppen..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollÀrare gör i förskolans verksamhet för att frÀmja barnets individuella lÀrande och utveckling.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer av fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkÀter dÄ det antogs att svaren skulle bli utförligare och frÄgorna kunde anpassas i viss mÄn till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna anvÀndes bandspelare för att kunna Äterge svaren sÄ korrekt som möjligt och dÀrmed reducera risken att gÄ miste om vÀrdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov i förskolan, dÀrmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) AllmÀnna rÄd om kvalitet i förskolan, poÀngteras det att förskolan Àr till för alla barn, personalen ska skapa de bÀsta förutsÀttningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intresse, behov och Äsikter.Resultatet pÄvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrÄn individernas behov och förutsÀttningar för att frÀmja barnets lÀrande och utveckling pÄ bÀsta sÀtt.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollÀrares uppfattningar om trygghet hos smÄ barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen Àr att beskriva och synliggöra hur förskollÀrare resonerar kring smÄ barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i Äldrarna ett till fem Är. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de smÄ barnens kÀnsla av trygghet i förskolan och samarbetet med förÀldrarna Àr betydelsefullt nÀr det gÀller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syftet med min undersökning Àr, att med utgÄngspunkt frÄn pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver ocksÄ olika orsaker till utagerande beteende. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallÀrare och tvÄ stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar pÄ att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero pÄ olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende Àr ofta komplexa och att det Àr svÄrt att definiera orsaken.

Introduktion: NÀr förÀldrarna fÄtt beskedet att deras barn fÄtt diagnosen schizofreni vÀckte det mÄnga tankar och kÀnslor. FarhÄgor bekrÀftades dÄ deras barn förvandlats till en frÀmling. Kan andra mÀnniskor som inte har samma erfarenhet verkligen förstÄ vad förÀldrarna gÄr igenom?Syfte: FörÀldrars kÀnslor och upplevelser nÀr deras barn fÄtt diagnosen schizofreni.Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar i Databaserna CHINAL och Pub Med, Psych Articles and Psych INFO genom Göteborgs Universitets Bibliotek.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie och inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar. Tio studier inkluderades och resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Information, stöd och sjuksköterskans uppfattning om behov av information och stöd, detta behov mÄste identifieras individuellt efter varje kvinna med bröstcancer. Dessa kvinnor uppskattade information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv. Yngre kvinnor hade större behov av information om sexualitet Àn Àldre.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och dÀrmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn anvÀnds ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys anvÀnds för att klarlÀgga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hÄllbara argument.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns sprÄk frÄn tidig Älder med hjÀlp av enkla medel, i syfte att underlÀtta sprÄkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna pÄ förskolan. UtifrÄn detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt sprÄk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara anvÀndbart i barns inlÀrningsprocess. Tidigare forskning rörande anvÀndandet av TSS fokuserar frÀmst pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i sitt sprÄktillÀgnande. DÄ forskning av barns tidiga anvÀndande av gester och tecken visar att detta verkar gynna sprÄkutvecklingen har vi i vÄrt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strÀvar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida anvÀndningen av TSS kan fungera som en stödjande och sprÄkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillÀgnande av sprÄk? För att ta reda pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Syftet med studien Àr att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhÄllningssÀtt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende pÄ vilken kurator man talade med samt var denne arbetade nÄgonstans. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Cancer Àr ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje Är drabbas ett av 600 barn i vÀrlden utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumörer. Det Àr Ànnu oklart varför barn fÄr cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara Àrftlighet, miljögifter och strÄlning. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara barnet som stÀlls inför en förÀndrad livsvÀrld utan hela familjen pÄverkas.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.

Barn som har upplevt vÄld i hemmet Àr en sÀrskilt utsatt grupp i samhÀllet eftersom enkonsekvens av vÄldet kan göra att barnet fÄr svÄrare att upprÀtta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan Àven hos barnet skapa kÀnslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt vÄld och som aktualiseras hos socialtjÀnsten bedöms utifrÄn enkartlÀggning som socialsekreterare gör utifrÄn barns behov. Studier visar pÄ att barn somupplevt vÄld inte blir lyssnade till eller tagna pÄ allvar i samhÀllet, dÀribland socialtjÀnsten.Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur socialsekreterare förhÄller sig till principen ombarnets bÀsta i socialt utredningsarbete i familjer dÀr det finns en vÄldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser Àven olika faktorer sompÄverkar barns delaktighet.